tisdag 30 september 2008

Starbucks


I just love it! Igar eftermiddag var det varmt och jag var trott. Vad ar da inte battre an en iced skinny latte? I morse pa vag till jobbet blev det en vanlig skinny latte (skinny star for skim milk, typ minimjolkslatte, min favorit). Jag behover det har koffeinet just nu, det ar vad jag gar pa. Jet lagen har kommit pa riktigt!

Mitt eget boende

Efter annu e dag med lagenhetsvisningar igar har hag bestamt mig for den sista jag sag i lordags med de har tre event planner tjejerna. Traffade dem alla igar. Supertrevliga! Det har kommer nog bli bra. Jag flyttar in i morgon.

måndag 29 september 2008

Nej nej nej

Eftersom jag fortfarande ar installd pa svensk tid och vaknade halv fem i morse igen tankte jag att jag skulle forsoka halla mig vaken lange i kvall, sa att jag atminstone kan sova till halv sju i morgon. Sa jag gick ut och gick en svang. Vi vet ju alla att Amerikat inte har det storsta utbudet av gangbanor i varlden, sa jag gick till Wal-Mart for att se om de hade billiga handdukar och lakan och annat som jag maste kopa. Billiga fanns det, men inga snygga sa jag begav mig vidare till Kohl's. Dar fanns det mycket snyggt, men nar jag kom runt ett horn i affaren fick jag rena dandimpen (som Pippi sager, eller ar det Madicken?) for de spelade julmusik och hade ett helt hav av julpynt. Nej nej nej. Usch och fy! Sa har far det inte vara! Bort med julen nu, det ar ju fortfarande bara september!

Lite svenskt


Efter en brunch med en-av-amerikanerna-jag-traffade-pa-Edays-i-Stockholm-forra-veckans-basta-van-fran-Californien-och-hans-dotter (langsokt jag vet) motte jag upp med Anthon. Vi gick till en sportsbar och sag Washington Redskins mota Dallas Comboys. Efter ett tag kom ett gang svenskar fran svenska ambassaden, samt tre danskar fran danska ambassaden. Fraga mig inte vem som vann matchen, men det var tryck dar inne. Mer amerikanskt an sa kan det inte bli. Amerikansk fotboll, bud light, pizza och chicken wings. Jag var den enda som inte drack ol. Maste gora nagot at det, kanner mig utanfor.

Nar jag vandrade omkring i Georgetown idag (i narheten av dar jag ska bo) fick jag lite svenska tecken. Tretorn och H&M. Jag behover forresten aka till IKEA. Bil nagon?

House hunting

Hur har det da gatt i lagenhetsjakten? Jo tack, bra. Var och tittade pa tre lagenheter igar och tva idag. Ska se tva till i morgon, men jag tror att jag har bestamt mig for den sista jag sag igar. Den ar dyr, men toppen! Roommates verkar ocksa super. Tre amerikanska tjejer som alla jobbar som event planners. Dar har vi ju nagot gemensamt. Vore kul att bo ihop med tre peers. Vi far se, ska bestamma mig imorgon. Inflytt blir det i alla fall nagonstans, nagon gang den kommande veckan. Bor kvar hos min boss sa lange.

Naturligt och gott


Annu en dag med lyxfrukost (kakade bagel med ham and cheese igar). Mmm, vad gott det ar! Idag: bagel med cream cheese och salmon spread och sedan ett organiskt breakfast muffin. Whole Foods ar det basta manniskan har kommit pa pa mycket lange. Allt som finns att kopa dar ar fritt fran tillsatser, alltsa helt naturligt. Later torrt och trakigt, men icke! Det kanns bra att stoppa i sig ocksa. Ta efter Sverige!

lördag 27 september 2008

Lagenhetsjakt i DC

Vaknade klockan fem i morse. Antar att jag fortfarande gar pa svensk tid. Jag ar inte alls trott sa det gor ju inget. Jag lag och sag reprisen av gardagens debatt mellan presidentkandidaterna som jag somnade igar ifran och tog sedan en morgonpromenad medan alla andra vaknade.

Nu ska jag bege mig in till DC (ar just nu i Alexandria) och leta lagenhet. Har fyra eller fem visningar inbokade idag. Det ska nog ga bra. Rob, min boss' man, skjutsar mig till metron. Sjalv ar hon uppe i Michigan och at middagen med Kungen (ja Konungariket Sveriges) igar kvall.

Jag fick forresten tillbaka mina vaskor igar. Det jobbiga med att inte ha packat dem sjalv (mamma fick rycka in dar, vad har man annars mammor till?) ar att jag inte hittade nagot nar jag skulle ha det. Harsprayen till exempel lag i en sko. Logiskt, eh nej. Hursom helst, off to the city, here I come!

Welcome to America

Ja da var man antligen har da. At en bagel med cream cheese och varldens godaste salmon spread fran Whole Foods till lunch. Har ser ni middagen. Det ska inte bli en vana, jag lovar. Ska dessutom leta upp ett gym ASAP, sa snart jag har hittat nagonstans att bo. Jag vagrar att fetta till mig. Dessutom ar Washington DC:arna det folk som ar mest fit i hela USA. Det finns hundratals parker och vandringsleder utmed sjoarna och floderna overallt.

Forsta debatten mellan McCain och Obama pa TV nu. Var bjuden till Anthon, min nya vapendragare, men jag orkade inte. Var tvungen att fixa telefon ocksa - check. Men nu borjar jag prata svenska med min chef's amerikanska barn. Jag gor sa nar jag ar riktigt trott. Ska bara se lite pa debatten da, sen blir det sova av!

Usakta for alla uteblivna a, a och o:n by the way (med prickar och ring givetvis) men jag sitter inte med min dator. Good nite!

Flyga - inte kul



Har lamnar jag Sverige med den lilla packing jag fick med mig. Okej da, plus tva gigantiska resvaskor om redan ar inchechade vid fototillfalltet En sista svensk(?) kaffe latte innan jag hoppade pa planet. From now on ar det Starbucks som galler!

Jag ska aldrig mer flyga! Inte pa en vecka i alla fall. Det var den drygaste resan nansin. Forst over fyra timmar i bil upp till Sthlm, sen tre timmar flyg till Island, sex timmar till New York. Da var jag ganska trott. Satter mig pa planet ner till DC. Det var varldens ovader och vi fick sitta en och en halv timma i planet(!) pa marken innan vi kunde lyfta. Trodde sen att det var slutet nar vi skulle landa i DC, det skakade rejalt. Gissa om det var skont att ga ur planet efter det! Som pricken over i:t bestamde mina resvaskor sig for att inte dyka upp vid baggage claim. De var tydligen kvar pa JFK. Jag som checkade in over tva timmar innan planet skulle lyfta! Gah! Anyway, jag tog en taxi till hotellet som jag bokat forsta natten. Ja det var verkligen natt nar jag val kom fram. Halv tre (US time) fick jag ga och lagga mig i en riktig sang. Da hade jag rest i 27 timmar. Det ar for lange. Men det var det vart! ;)

Nu ligger jag hemma i min boss's soffa och ska snart sova. Har jobbat pa kontoret hela dagen. I morgon ar det lagenhetsjakt inne i stan! Wish me luck!

torsdag 25 september 2008

Sayonara

Snacka om att vara uppe före tuppen. En gång i tiden ville jag bli bagare. Nu är jag glad att jag valde ett annat spår i karriären. Vart det spåret tar mig härifrån ska det närmsta året avgöra. Nu flyttar jag över till Washington DC och den amerikanska östkusten. Hamnar mitt i presidentvalet. Guess who is excited?!:) So long Sweden...

onsdag 24 september 2008

Packad

Nu har jag packat klart, men inte utan ångest. Kan ju bara inte få med mig allt. Men vilket favoritplagg lämnar man hemma? Inte lätt alltså. Jag får nog skicka över lite saker, så får det bli.

Tog en sista promenad här "hemma" förut. Ännu en sån där perfekt höstdag. Det är så fint nere vid sjön nu. Frisk luft också.

Nu ska jag snart gå och sova några timmar innan klockan ringer 3:30. Det är tidigt! Zzz...

Frustrerad

Det är inte ofta jag är stressad eller nervös inför att resa, men den här gången är jag faktiskt det. Here's why:
1. Jag har inte fått min flygbiljett än (det är inte jag som har bokat) och jag åker i natt.
2. Jag har ingenstans att ta vägen när jag kommer dit. Ingen jag känner i DC är i stan när jag kommer och jag känner inte presidenten (än).
3. Jag kommer ha med mig packning för, ja ett bra tag framöver som jag ska kånka runt på helt själv (jag har bara två armar).
4. ...räcker inte det?

Det här är sånt jag kommer att skratta åt om 20 år när jag sitter och tänker tillbaka på hur det var när jag flyttade över till USA, men just nu är det faktiskt inget kul alls.

tisdag 23 september 2008

Fler Hej Då

Idag har jag försökt säga hej då till så många som möjligt. Imorgon blir det bara packa, packa, packa. Jag, Carro och Jenny var nere på stan och tog en fika. Det har varit helt underbart höstväder här idag! Lite kramar blev det allt innan vi sa hej då för den här gången.
Sen var det dags för moster. Vi tog en stavgångspromenad i skogen. 7,5 km blev det. Efter det fler kramar.
Sen kom Elin. Vi såg Elfsborgs-Hammarby på TV. 1-0 blev det, jippie. Kram kram kram.

Nu ska jag leta vidare efter nånstans att bo i DC. Jag la ut en annons på Craigslist och gjorde misstaget att lägga med en bild. Jag har fått andra förslag än om lägenheter idag. Dessa amerikaner, jag säger då det.

måndag 22 september 2008

Brr

Efter att ha varit inne och jobbat, pluggat och packat hela dagen så tog jag och min goda vän Hanna en välbehövd kvällspromenad. Så skönt det är med frisk luft! Måste passa på att njuta av den nu innan jag åker över till värmen och den amerikanska sensommaren. Jag funderar på vad jag ska ha för skor på mig när jag flyger. Det blir inte lätt alltså. Det får nog bli sneakers.

Jag var och skulle låsa upp min telialåsta mobil innan men det gick inte i den här stan. Fick skicka iväg mamma till Borås för att göra det för jag hann inte själv. Vad har man annars mammor till? Jag hade tänkt att köpa en ny iPhone nu när jag kommer över men jag har nog ändrat mig. Jag hade en men sålde den, antagligen för att jag inte var helt nöjd med den. Kul grej, men det finns helt klart bättre telefoner. Jag är en trogen Nokiaanvändare.

Nu var man här igen

Jag vill inte. Ångest. Nu är det dags att packa, igen. Så här ser min väska ut efter senaste "resan", alltså inte ens uppackad. Jag vet inte vart jag ska börja riktigt. Jag måste upp på vinden och hämta alla höst- och vinterkläder som jag ska ha med mig. Men vänta lite, det är ju fortfarande 25-30 grader dit jag ska flytta. Hur ska jag göra? Jag måste ju ändå ha med mig kläder för alla årstider eftersom jag inte planerar att komma tillbaka på länge. Jag får nog göra iordning en box och skicka över. Ångest. Hur ska jag få med mig mitt liv i två resväskor? Det går ju inte. Jag får nog helt enkelt lämna det gamla bakom mig och börja om på nytt. Det låter bra, det funkar för mig. Time to get my fat -ss up and start working!

söndag 21 september 2008

Sju Sorters Kakor

Det räcker inte ens med det på våra "eftermiddagsfika-släktkalas". Det är alltid minst tio sorters kakor och sen tårta på det. Tur att jag inte äter kakor då och slipper sitta och säga "Åh, jag borde inte" och sen tugga i mig kakorna med ångest. Det är det värsta jag vet. Ska det va så ska det va. Här har personen i fråga till och med delat på kakorna och bara tagit en halv av de flesta (det är inte mitt kakfat som ni kanske förstår). Ska man frossa i kakor så kan man väl göra det fullt ut, för hur ofta gör man det? Det är som det här med chips med 50% mindre fett. Okej om man äter det varje dag (fast då bör man nog ta sig en funderare ändå) men är det inte bättre att äta "the real thing" nån gång emellanåt istället? I USA har de till och med fettfria chips. De smakar trä, jag har provat av ren nyfikenhet.

För övrigt så har far och döttrarna Bokis precis varit ute på en kvällspromenad. Det var skönt, men kallt. Nu ska jag lägga mig och se andra säsongens tre första avsnitt av Gossip Girl som jag har missat på grund av allt jobb den senaste tiden.

xoxo Miss El.

Best Friends Forever

Jag vill förresten dedikera gårdagskvällen till mina BFF's: Caroline och Jenny. Love you now, always have and always will! Ni vet vart jag finns och jag vet vart ni finns...

Gårdagen möter Framtiden

Rödvin alltså. Inte bra för huvudet. Vaknade och kände huvudvärken innan jag ens hunnit vrida på mig. Var på 25-årsfest igår. Det blev inte så sent, men det röda har gjort sin verkan ändå. Släktkalas i eftermiddag också. Mitt "avskedskalas". För snart så. Nu sticker jag för gott. Man ska aldrig säga aldrig, men jag kommer ju inte "hem" igen. Det kanske låter sorgligt, men för mig är det tvärtom. Det är det här jag har väntat på och kämpat för.

Jag fick höra för ett tag sen att jag alltid har fått allt serverat på silverfat. Jag blev ganska paff. Fann liksom inga ord. Vem är någon att döma mig så? På vilka grunder? Uppenbarligen känner den personen inte mig och vet inte vad jag har gått igenom och hur mycket jag har offrat för att komma hit. Det spelar ingen roll. Jag vet, och det är det viktiga. Så nu j-klar! Framtiden ligger för mina fötter. Time will never stop.

fredag 19 september 2008

Runar Sögaard - vilken drygis

Jag var på århundradets tillställning i måndags (måste säga det för att jag var med och arrangerade hela kalaset, hihi) och vem hamnar bakom mig om inte självaste Runar Sögaard (titta bakom mig där till vänster). Jag har aldrig varit ett fan av Runar. Det värsta av allt var faktiskt när han typ sitter och somnar mitt under Wallenbergs tal. Hade jag inte varit på så bra humör så hade jag gått och dragit ut stolen från honom. Oj vad jag ångrar nu att jag inte gjorde det ändå. Det hade ju varit riktigt kul! Next time Runar, you and me! Du sitter inte och somnar på en middag, då ska du vara hemma och nana istället!

Singelliv

Det här ämnet har dykt upp mycket den senaste tiden. Jag har varit singel, mer eller mindre, de senaste...hmm...åtta(!) åren. De här åren har jag verkligen levt mitt eget liv. Ingen som har kunnat säga till mig vad jag ska göra eller vart jag ska vara. Jag har varit lite här och lite där. Verkligen gjort allt jag har velat göra. Inte haft någon att ta hänsyn till. Ja, levt mitt eget liv helt enkelt. Man lever ju bara en gång (tror jag). Jag vill inte ångra något jag inte gjorde när det är för sent.

Självklart är det ensamt ibland. Jag är alltid femte hjulet på parmiddagar eftersom ALLA mina vänner har pojkvänner. Det gör mig inte så mycket eftersom deras pojkvänner är några av mina bästa vänner också. Det kan väl vara den här tvåsamheten då som jag saknar ibland. Men jag väger upp fördelar mot nackdelar och just nu väger friheten tyngre. När man lever livet som jag gör kan man inte ha någon annan att ta hänsyn till. Det vore inte rättvist. Var sak har sin tid dessutom. Jag njuter av friheten medan jag kan. Rätt som det är så står han där, drömprinsen, och då finns ingen återvändo.

Plugg

I min ensamhet en fredagkväll. Har tre veckors företagsekonomi att ta igen på några dagar. Jag är verkligen ingen ekonom, men den känslan som infinner sig när jag lyckas lösa en uppgift kan nog få mig att gå över från marknadsföring. Eller inte. It's all for the good I guess. Det finns ändå inget annat att göra i den här hålan en fredagkväll. Ska ta en kvällspromenad om en stund. Bara en uppgift till. Ska göra en ekvivalentkalkyl.

torsdag 18 september 2008

Lugnet efter stormen


Ursäkta att jag har varit borta några dagar. Jag har inte haft ledigt. Tvärtom. Det har varit fullt upp 24/7. SACC-USA har haft sina Entrepreneurial Days, i Stockholm den här gången. Det har varit några spännande dagar for sure, men nu är det över. Känns lite tomt, men samtidigt skönt eftersom det blev en sån succé. Middagen som jag var med och arrangerade blev superlyckad. Kolla in här för att läsa mer om hela eventet. Om man läser noga hittar man mitt namn där också bland Wallenberg & Co;)

Nu är jag hemma "igen" en sista gång på vad jag tror blir väldigt länge. Alla undrar när jag kommer hem igen den här gången. Hem till vad, undrar jag? Mitt liv är inte här längre. Mitt liv är där borta nu. Det är nu det stora äventyret börjar på riktigt. I en annan värld skulle man kunna säga.

Instängd

Jag kan inte hjälpa det, men jag känner mig instängd här i min lilla hemstad. Det finns ju inget att göra här. Jag förstår dem som jobbar heltid och sen kommer hem till familj/sambo/hund eller vad det nu kan vara. Men som singel har man absolut inget i en liten stad att göra. Just nu saknar en större stad där det finns snygga människor vart man än vänder sig. Inte för att vi här i "hålan" är fula. Faktiskt så var det en som sa till mig att hon har aldrig sett så många snygga människor på ett och samma ställe som när vi var ute här (på stans enda "nattklubb") en gång för längesen. May be so, men alla är ju upptagna. I större städer är i alla fall sannolikheten att de är singlar större. Åtminstone så är folk mer öppna för att hitta på något kul. Most crucial of all; det finns hundra miljoner saker att hitta på.

Big city, here I come!

söndag 14 september 2008

Äntligen

Äntligen får jag slänga mig på sängen! En hotellsäng har aldrig varit så skön! Alla förberedelser är klara och imorgon är det dags. Amerikanerna är redo att göra business. Nu jäklar! Bäst av allt kommer middagen bli!:)

Just nu vill jag bara lägga mig och sova. Gick från Happy Hour'n i baren för att gå upp och vila benen lite. Måste åka ut till Arlanda och hämta en bil om en stund. Ska bara vänta tills gänget kommer tillbaka från Ambassadörens VIP-mottagning. Alla var ju inte lika viktiga som andra så vi fick inte vara med. Men vadå, man ska ju ha nåt att sträva efter, eller hur?;)

fredag 12 september 2008

Working is fun

Det här är min helg. Jobb, jobb, jobb. Det är på söndag och några dagar framåt det gäller. Le Grande Finale. SACC Entrepreneurial Days http://sacc-edays.org/stockholm/. Jag hoppas alla kommer!;)

Jag var på en stenmassage på Yogayama i morse. Såå skönt! Sen tog jag en lunch på Bagel Street. Varmt rekommenderat för den som gillar bagels. Möte efter det med min gamla manager från Atlanta. Först kl 16 kom jag ut till kontoret. Och nu sitter jag här, fast med tjejligan. Erik, enda killen, vågade inte vara kvar så han drog till en ölprovning. Glidare! Better get going så man kommer härifrån före midnatt.

torsdag 11 september 2008

Ont

Ännu en fullbokad dag! Har fått mycket viktigt gjort, det känns bra. Programmet för middagen är klart. It's gonna be something to remember, for sure!

Imorgon bitti har jag bokat tid för massage, med varma stenar. Gissa om jag kommer sova gott i natt! Behöver verkligen den här massagen. Jag har så ont i min nacke och mina skuldror så jag vill gråta. Jag vill tillbaka till min kiropraktor i USA! Måste ta tag i det där igen.

One Big Thing

Ännu en dag med möten. Riktigt intressanta sådana! Jag tror vi har "One Big Thing" going on:) Skulle till Amerikanska Ambassaden idag egentligen och fixa mitt visum men när jag såg att det var den 11 september så bokade jag om till nästa vecka. Really. I choose life.

Har lite dötid nu. Sitter med en väl behövd latte och förbereder inför nästa möte. Ska göra klart programmet för en viss middag. Det här kommer bli hur bra som helst.

onsdag 10 september 2008

What a day

Jag har verkligen varit igång från att jag gick upp kl 6 i morse tills nu. Är fortfarande inte klar för kvällen men snart måste jag nog klappa ihop lap topen ändå.

Har sprungit runt på möten med en amerikan (nej han var ju faktiskt från Australien men bor i Atlanta nu) hela eftermiddagen. Sen hamnade vi på AmCham's event: Kista vs Silicon Valley. Riktigt intressant. En amerikan som numera bor i Stockholm men som jobbade i Silicon Valley under hela IT-bubblan var där och pratade om hur det är; arbetsklimatet, hur det ser ut där och hur man kan göra karriär där. Interesting, very interesting!

Fotbollen är på, det går bra nu. En kvart kvar. Snart slocknar både jag och TV:n. Imorgon är en ny dag.

tisdag 9 september 2008

Trött och belåten

Med god mat i magen och gott vin i benen hade jag överskottsenergi. Så jag tog en promenad i regnet. Gick ner till stan, genom Gamla Stan, Kungsträdgården och sen hela Sveavägen tillbaka. Jag var lite blöt när jag kom hem, men det var det värt. Nu ska jag få lite skönhetssömn innan klockan ringer 5:30 imorgon bitti...zzz.

Jag är feg

Åkte hem från jobbet. Ser den mest otippade personen på tunnelbanan. Vad gör jag? Försöker gömma mig såklart. Faktiskt, så var jag inte ens säker på att det var han först, men det visade det sig vara efter lite luskande. Sånt här händer ju bara mig.

Har varit på fotbehandling precis. Det är en vardagslyx alla bör unna sig. Vi ska ta hand om våra fötter. Vi har ju bara två.

Nu ska jag iväg på middag med USA-gänget. Efter en fet lasagne till lunch så är jag dock fortfarande typ mätt. Kanske ska trycka i mig en till då, vi ska ju till Rossini.

Back in Sthlm

Då var man tillbaka i Hufvudstaden. Jag hann till mötet igår kväll och det gick bra. Fick sen dra min väska ända upp till Odenplan (det är uppförsbacke och min väska vägde typ 50 kilo). Dessutom bor min kompis som jag bor hos nu på tredje våningen utan hiss. Jag somnade gott igår kväll.

Var på gymet klockan 6 i morse. Låg och gjorde crunches jämte supermodellen igen. Såg 0% underhudsfett springa på löpbandet. Skulle köpa frukost på vägen hem. Insåg att jag gick upp alldeles för tidigt i morse när inte ens mataffären har öppnat när jag går hem från gymet. Fick gå hem och duscha först.

Ska sitta på ett nytt kontor den här veckan eftersom alla från USA är här. Från Kista Science Tower där jag har suttit hela sommaren till Solna Business Park. Alla dessa parker gör mig vilsen. Jag är fortfarande kvar i Sthlm eller? Nu måste jag jobba lite.

måndag 8 september 2008

Åka tåg

Alltså, att SJ aldrig kan hålla tidtabellen är ju skandalöst! En timma och tio minuter försenat! Tur att jag har lite marginal ändå. Har ett möte i Sthlm klockan sju som inte blir av utan mig. Oj, vad jag känner mig viktig nu;) Hade behövt göra lite mer planering på plats innan bara, men det får göras nu på tåget istället. Nästa gång tar jag flyget!

söndag 7 september 2008

Det blåser!

Det gör det verkligen där borta på andra sidan Atlanten. Pratade just med en kompis i Florida. Det är Ike som är på G nu. Här har vädret varit till och från idag. Himlen öppnade sig verkligen på riktigt efter lunchtid, för att senare nu till kvällen bli ganska skapligt. Jag och J har precis varit ute och gått över 9000 steg. Jag lånade min mammas stegräknare. Eftersom jag gick säkert lika långt i morse så behöver jag alltså inte röra på mig imorgon. Bra, för det kommer jag inte göra heller. Ska sitta på ett tåg upp till Sthlm. Måste packa väskan. Först packa upp efter flytten förra helgen och sen packa ner det som jag ska ha med mig igen. Allt detta packande upp och ner, hit och dit gör mig galen! Finns det nån sån tjänst att hyra? Call me!

Kors i taket!

Min bror kom till mig idag och undrade om jag ska komma hem över jul (när jag väl har åkt iväg). Det tror jag inte, sa jag. Jag åker nog ner till Atlanta och firar med min gamla au-pair familj. Hurså? Jo, jag tänkte komma över och hälsa på, säger han då. VA? Under har skett! Min bror ska komma och hälsa på mig. Han var i och för sig hos mig en gång när jag bodde i Österrike, men annars har han inte varit någon flitig resenär runt jordklotet. Ingen kan vara gladare än jag. Nu planerar vi jul och nyår i Atlanta, mycket kul i D.C. och en helg i NYC. Yay!

Det sätter sina spår

Jag skulle hem sent igår kväll. Jag ringde efter skjuts. Jag går inte hem själv sent på kvällen, längre. Jag har alltid varit den som tänker att "det händer aldrig mig". Tills för ganska ungefär ett år sedan. Jag var på väg hem sent en kväll. Det var mörkt givetvis och inte en människa ute. Då, från ingenstans, dyker det upp en kille bakom mig. Jag fick en fruktansvärt obehaglig känsla inom mig. Som när man vet att allt inte står rätt till. Den här killen gick bakom mig en stund. Jag hade ingen telefon med mig, fråga mig inte varför. Helt plötsligt hör jag hur killens steg blir allt intensivare i takten. Jag vänder mig om och ser hur han springer emot mig. I ren panik tog jag då till någon hemmagjord självförsvarteknik. Jag hade saker i händerna som jag kastade emot honom och sparkade och skrek. Jag tror att jag lyckades träffa någon av hans känsligare delar, för idioten backade och sprang ganska snart vidare. Där stod jag, chockad, och insåg vad som precis kunde ha hänt. Hur jag tog mig hem efter det har jag inte många minnen av. Jag vet bara att det händer faktiskt mig också, och dig. Sedan dess går jag aldrig hem själv sent på kvällen, om det inte är mycket folk i rörelse runt omkring mig. Det finns många galningar här i världen!

Stockholm

Vi satt och pratade om Stockholm igår och vilken otroligt fin stad det är. Jag har ju bott och jobbat där i sommar. En av tjejerna som var med igår var uppe i Stockholm på semestern. Hon sa att hon tyckte att Stockholmarna stressade så fruktansvärt mycket, att de liksom sprang fram och tillbaka som yra höns i sina kostymer. Jag satt ganska tyst först. Jag insåg att jag har ju blivit precis likadan. Nu är det jag som springer förbi folk på tunnnelbanan för att hinna med. Möten som bokas in med minsta marginal för att hinna till nästa.

En sak är dock säker. Någon dryg översittare kommer jag aldrig att bli. Jag har testat på livet på Stureplan också, och tro mig, det är inget för mig. Jag är ingen asseccoar som man visar upp. Jag impas inte av snygga bilar eller att bli bjuden till ett bord där champangen ligger på is i väntan på att sprutas ut. Nej, inte min grej. Jag kan komma på bättre saker att spendera min tid på, även i Stockholm. Jag älskar den staden och det går att hålla sig borta från det som faktiskt döljer sig under den vackra fasaden. Men man får akta sig!

Att hälsa

Stavgång=världens bästa träning! Tog en morgonpromenad i skogen i närheten av där jag bor. Det brukar bli en runda på 7-8 km. Jag har fortfarande kvar mina stavar som jag tog med mig hem från Österrike (jag jobbade som vandringsguide i Alperna en sommar för några år sedan). Det bästa av allt är att man rensar huvudet när man går ute i den friska luften. Jag är även mer kreativ. Nu har jag gjort en To Do lista för dagen. Ingen slapparsöndag här inte. Har hamnat lite efter för att jag har varit sjuk i veckan.

En sak stör mig. Varför kan folk inte hälsa på varandra när man möts? Av alla jag mötte i spåret idag var det en enda som sa hej, som ens mötte min blick. Annars brukar jag säga hej ändå, även om den andra inte har tänkt att hälsa. Men det är svårt när folk tittar ner i backen precis när man går förbi varandra. Ett "hej" gör dessutom att man blir på bättre humör. Folk klagar på ytliga amerikanare, men hellre ytlig och trevlig än instäng och otrevlig, som majoriteten av oss svenskar är. Skärpning! Ett leende gör så mycket, det gäller alla. Prova att le och säg hej nästa gång du möter någon så ska du få se hur mycket gladare både du själv och personen du möter blir. Gah!

Vänner

Det var trevligt igår. Linda fyllde 25 och alla gamla vapendragare var där. Nästan i alla fall. Det är kul tycker jag, att fortfarande, efter så många år vet vi vart vi har varandra. Det kan gå månader utan att vi hörs ibland, men jag vet alltid att de finns där. Underbart med så bra vänner!

Man brukar säga att man växer ifrån varandra, och ja, det har vi väl gjort så sett. Alla har vi blivit så fruktansvärt olika. Jag och min allra bästa vän Jenny till exempel. Vi satt ju nästan ihop när vi var yngre. Hon började som dagbarn hos oss (min mamma var dagmamma på den tiden) när vi gick i lekis. Sedan dess har vi gått i samma klass ändå tills vi gick ut gymnasiet. Vi hade till och med ett företag ihop. Vi brukade gå hem till henne varje dag efter skolan och plugga ett tag, sedan gå ut och gå med hennes hund en halvmil i skogen och samtidigt förhöra varandra, tillbaka till henne och äta kvällsmat. Det resulterade i fina MVG;)

Idag. Hon: bor kvar i Ulricehamn med pojkvän, har ett bra jobb här, trivs utmärkt. Jag: flydde stan efter gymnasiet, har bara gjort några nedslag här mellan alla ställen jag har bott på ute i världen, lämnar snart landet igen, trivs utmärkt med det. Vad livet kan ta olika riktningar. Vi har ju alla haft samma förutsättningar.

Det bästa av allt: vi har varandra, vart vi än är. Love you guys!

lördag 6 september 2008

Närmare 30 än 20

När man har fyllt 25 så är det ett faktum. Men jag trivs med min ålder and wouldn't change a thing. Ska på 25-årsfest ikväll. En av "Vi Sju" fyller. Under hela högstadiet var vi ett gäng på sju tjejer. Fem av oss kommer vara med ikväll. En bor numera i Malmö och en har utvandrat till Californien. Fyra bor fortfarande kvar i hemstaden. Och så har vi lilla mig, som just nu bor i resväskan och är på kärt återbesök. Kul ska det i alla fall bli ikväll. Lite vin så ska vi nog få fart på gamla minnen.

I feel good!

Jo jag gillar att träna. Om jag har några andra intressen än att jobba och resa, så är det att träna. Jag älskar att röra på mig och hålla igång. Jag tycker även att det hör ihop med att äta någorlunda hälsosamt, därav bland annat mitt sockerfria liv:) Jag mår super! Just nu stryketränar jag tre gånger i veckan och promenerar mycket utöver det. Det är mitt sätt att koppla av, att röra på mig. Istället för att läsa en bok, som många andra gör. Men alla är vi olika.

Jag är ganska smal och det är något jag har valt att vara. Men jag tröttnade för ett par år sen att alla tjatade på mig att jag var för smal. Så jag bestämde mig för att gå upp i vikt. Sagt och gjort, jag slutade träna och började äta allt möjligt. Mycket fett och mycket socker. Givetvis gick jag upp i vikt. Mådde jag bra av det? Nej! Efter ett tag, alldeles för länge om ni frågar mig, fick jag nog och la ner. Jag insåg att jag mår bäst av att vara smal som jag är när jag tränar och äter hälsosamt.

Tillbaka i mina gamla vanor mår jag bättre än nånsin! Om någon undrar eller är "orolig" så fråga gärna, men det värsta jag vet är när folk pratar bakom ryggen på en. Jag märker sånt, och jag tappar respekt för folk som gör det. Det är lika fult att prata om eller att kommentera dem som är smala, som dem som är överviktiga. Jag bryr mig egentligen inte, jag mår ju så himla bra, men för er egen skull: lägg ner och fundera på hur ni själva mår. Mår ni lika bra som mig? Välkomna i klubben! Annars, använd den tid ni gör åt på att prata skit om alla andra till att gå ut och gå i skogen eller kör ett pass på gymet! Gå sen hem och ät något riktigt gott, något som är godare än chips och dip och känn hur bra ni mår!

Dessutom är jag helt övertygad om att det man stoppar i sig har att göra med hur man presterar i övrigt; på jobbet och i privatlivet!

fredag 5 september 2008

På tal om...

...kändisar. Jag har tränat på samma gym, på exakt samma tider och dagar som en av Sveriges mest kända fotomodeller nu i sommar. Det känns bra att veta på riktigt att fotomodeller faktiskt inte är så snygga i verkligheten som de är på bild. De har till och med celluliter. Det är klart, vi är ju inga maskiner, vi är ju kvinnor! Då har jag varit mer imponerad i sommar av tjejen som ser ut som en kvinnlig Arnold eller av hon som inte har ett gram underhudsfett, utan bara muskler. Jag undrar hur de gör? Inte för att jag egentligen vill veta hur de gör, vad de äter för att se ut så där. Jag skulle aldrig ha tid att bry mig för den delen.

En kändis

Jo, jag gick på stan tidigare idag. Då mötte jag en kändis. I denna lilla, kalla det vad man vill, men - "håla". Göran Stangertz, svensk skådespelare och regissör för er som inte vet, gick på gågatan och berömde min fina, lilla, pittoreska stad. Det hörde jag allt. Men det roligaste var ju när jag gick förbi torget och alla stod och pratade om "kändisen" som precis hade gått förbi och allas ögon liksom glittrade och glimmade. Kul. Att det händer något här. Göran Stangerts har förresten fått Guldbaggen. Två gånger.

Tråkig fredag

Det är fredag. Har jobbat hela dagen, dags att lägga ner nu. Men å andra sidan, vad ska jag göra i denna inte-så-händelserika-stad, om inte jobba? Har fått mina 11(!) böcker idag till kursen jag ska läsa i Företagsekonomi A. Var även nere på stan och tog kort till mitt nya visum. Varför bli man alltid så fruktansvärt ful på såna kort? Och varför får man fyra stycken foton? Det är ju inte så att jag kommer att visa de andra tre för någon levande själ.

Jag var ute en sväng i Gällstad innan också. Var jag på Lager 157? Nej. Jag var hos min mormor och morfar och fikade. Hade jag bakat kanelbullar (min specialitet) och tagit med mig? Nej. Jag hade varit nere på stan och köpt pariserbullar och nougatmazariner. Åt jag det? Nej. Jag äter ju inte socker. Jag drack kokkaffe med mjölk.

Var i Göteborg igår. Åkte givetvis in i en kontroll och fick blåsa. Hade det varit så att de kollade koffeinhalten i blodet så hade jag nog hamnat i cellen. Istället fick poliserna vara med på bild. Det hade de inget emot. Ja sa att de såg bra ut, hmm...

torsdag 4 september 2008

Li(gist)am

Då:
Nu:

Men se upp för den här! Hur ska det gå med våra efterträdare? Bäst jag lär Liam ett och annat. Han får mig som mentor så ska det nog gå bra för honom också.

Det här med barn ja



Okej, jag kan ta att barn inte är så smarta. De är ju för goa ändå. Jag blir nog en bra mamma en vacker dag, men inte än på länge! Peppar peppar! Får jag lika goa ungar som min kusin så ska jag nog ha ett par stycken så småningom.

Barn

Idag ska jag hälsa på min kära kusin som har fått en unge till. Liam och Leo har hon nu. Världens sötaste små dumhuvuden. Nej så kanske man inte får säga? Men barn är ju faktiskt inte så smarta. De är bara söta. De flesta i alla fall. Min största skräck är att få en ful bebis. Tänk om man får en sån där som inte går att se om det är en pojke eller en flicka. Man får väl döpa den till Robin eller Kim eller nåt som passar på båda. Sen får man vara en sån där modern mamma som låter barnet välja själv vilken sexuell läggning det vill ha. Men usch, jag ska sluta tänka så mycket. Jag hoppas jag får en Johan och en Anna, alltså en av varje, så normala som möjligt. Det vore skönt.

onsdag 3 september 2008

Ibland ska man stanna inne

Jag var tvungen att gå ut och ta lite luft efter att ha suttit inne och jobbat hela dagen. När jag var halvvägs hem började det ösregna (och då menar jag verkligen ös!). Helt plötsligt såg jag en av våra bilar köra emot mig. Tänkte att pappa skulle ner till stan. Jag började vifta för att han skulle stanna. Det gjorde han inte! Tack för den, tänkte jag. Lite senare kör bilen om mig. Det regnar fortfarande lika mycket. Jag viftar igen, ännu mer för att han ska stanna. Det gör han inte! Tack för den.

När jag kom hem helt dyngblöt frågade jag, mycket irriterat, varför han i --- inte stannade. Va? Han fattade ingenting. Men du måste ju ha sett mig, menade jag. Han påstod att varken han eller mamma hade varit ute med bilen. Vilken bil var det? frågade han. Den vita. Men Ellinor, den sålde vi för över ett år sedan! Hur mår du egentligen? Du kanske ska gå och lägga dig, du ser lite trött ut.

Over and out for 2nite!

Wake me up...

...when September ends. Just nu önskar jag det. Längtar verkligen till slutet av september. Men å andra sidan, jag vill inte missa tiden mellan nu och då heller, det vore ju ganska meningslöst. Det är nog bara regnet och blåsten här idag som gör att det känns lite tungt, plus den där jädra förkylningen. Var tvungen att ställa in ett lunchmöte idag. Ikväll skulle jag varit på tjejkväll i kallbadhuset nere vid sjön. Badat och bastat och haft det gott. Alla var där utom Ellinor, för hon fick stanna hemma.

Men en god nyhet är att jag var hos tandläkaren i morse och hade inte ett enda hål. Jag fick dessutom beröm för att jag skötte mina tänder så bra. Jag har ju slutat att äta socker. Socker som i godis, choklad, glass och fika. Ett vad i somras med min kollega Erik fick mig determined. När jag bestämmer mig för något, då följer jag det och inget kan rubba mig. Fråga alla som känner mig. Jag är fruktansvärt envis. Så det vadet ska jag vinna, haha!

Tandläkaren

Uppe tidigt idag, ska till tandläkaren. 7:10, vad är det för tid? Okej, får man för sig spontant att man ska kolla sin dentala hälsa så får man väl ta vad som finns. Hoppas att han eller hon inte tittar ner i min hals bara. Den är röd och svullen som aldrig förr. I och för sig, vårdcentralen ligger precis bredvid. Fördelen med en liten stad, att allt är så nära. Sedan är det bara ett par kliv ner till Apoteket också. Då tar vi en runda på stan då. Får se om jag kommer hem levande.

tisdag 2 september 2008

My Dutch Friends

Då:
Nu:Har träffat mina holländska vänner ikväll. De var över i Sverige på en liten "kräftskiva" blandat med business. De två översta bilderna är från när jag jobbade för dem på en mässa i Utrecht i Holland för några år sedan. "It all started in Utrecht" sa en av dem ikväll. Det har han nog rätt i! Det återstår att se how it goes from here:)


Dagens Outfit

Är scarf = kallt! Jag vet inte om det är för att hösten är här eller för att jag fryser och svettas om vartannat. Jag var i alla fall tvungen att ta på mig ordentligt och gå ut en sväng. Det passar inte mig att vara sjuk.

Sjuk

Så har man gått och blivit sjuk. Det är drygt, men hellre att det kommer nu än nästa vecka. Det värsta när man har feber är att man har så ont överallt och bara går runt och tycker synd om sig själv. Därför tänkte jag köra en annan taktik den här gången. Gick upp 6:30 i morse, tog en Treo och gick till gymet. Körde ett styrkepass, det gick väl bra. Gick hem och duschade och åt frukost. Mådde fortfarande helt okej.

Började jobba. Huvudet hängde inte riktigt med. Skulle bara vila ett tag. Vaknade efter två timmar, helt yr! Insåg att när man är sjuk så ska man nog tillåta sig att vara det. Tur att man kan ta med sig lap topen till sängen och ligga där och jobba. Jobbet väntar ju inte på tillfriskning.

måndag 1 september 2008

Björn Gustavsson

Och precis så söt var han! Självaste Björn Gustavsson besökte min hemstad idag. Han gjorde en stand-up show på min gamla gymnasieskola och som UF-rådgivare fick jag också komma, yay. Jag vet inte om Björn Gustavsson är mest söt eller mest rolig. Okej, söta pojkar finns överallt. Roliga sådana är det större brist på. Det skönaste skämtet han drog var om folket på Östermalm. Fortsätt med det, för du har så j-la rätt! Den översittarstilen kan man ju faktiskt bara skratta åt. Hade det varit val i år så hade jag röstat för fler Björnar i vårt avlånga land. Varför kan inte vi svenskar dra på munnen lite oftare? Det gör inget om man faktiskt gör bort sig ibland. "Ser du nån majs här?" "Nej". "Såå mycket bryr jag mig".

På tal om nystart

Började förresten första dagen på hösten med att klippa mig. Ah, vad skönt, fräscht! Taskigt kort, sorry hade lite bråttom. Min frisör börjar alltid med att fråga "Jaha, så vart har du varit nu då och hur länge är du hemma?". Hon är dock inte ensam om att se mig som en flygande, rastlös själ.

My Apologies

To all my English speaking friends. You either go and learn Swedish, or you won't get the latest gossip from my exciting life, wherever I am. But as they say; a picture says more than a thousand words!

Nystart

Välkommen hösten! Det bästa med hösten är den här nystarten man får. Så har det alltid varit. Skolan börjar efter tio veckors sommarlov. Man får köpa nytt bänkpapper och klä in böckerna i detsamma. En ny ryggsäck med tillbehör såsom nya pennor och kollegieblock hör väl också till. Nu var det väl kanske ett tag sedan nystarten såg ut så här, men jag får ändå alltid samma känsla. Visserligen börjar min distanskurs i Företagsekonomi A idag. Väntar på 11(!) nya böcker som skulle ha kommit på posten idag.

För mig i år innebär nystarten verkligen någonting nytt. "Äntligen!" måste jag få ropa. Äntligen är jag fri (från allt som någonsin har bundit mig till platser och människor) och kan göra vad jag vill med mitt nya liv. Och gissa om jag ska...!