lördag 31 januari 2009

After Work

Jag drog med grabbarna hem efter jobbet idag på "after work". Jag introducerade dem för Papa John's (pizza med home delivery). De kände sig väldigt amerikanska när de fick sitta med skorna på sig inomhus och äta hemkörd pizza. De är fortfarande helt amazed över att allt man ser i amerikanska filmer är sant. Dessutom förstår de bara hälften av vad mina roomies säger för att de pratar så fort. Nu är pojkarna ute och köper mer Bud Light. Vi får se vart den här kvällen slutar.

Post-Its

Jag har förmågan att skriva ner allt jag måste göra på Post-Its. M pikade mig om det idag. Men det fungerar bra för mig. Jag betar av dem en efter en och går inte hem förrän alla är slängda i papperskorgen. Det är en skön känsla när skrivbordet är tomt kan jag lova. Ibland lämnar jag några på tangentbordet och slår igen lap topen och tar tag i dem det första jag gör nästa morgon. Det gjorde jag faktiskt idag som får bli prio på måndag morgon. Men nu är det helg!

fredag 30 januari 2009

Coffee

Jag skickade honom att göra mer kaffe istället. Den enda han duger till.

Frulle


Vi hade gemensam frukost på kontoret i morse. Jag höll på att garva ihjäl mig när jag såg M's bagel. Han hade brett på cream cheesen ovanpå sin bagel, utan att slica den. A fick visa hur det ska göras. Stackars pojk. Inte lätt första gången man kommer till Amerikat.

Ice Ice Baby



Efter härligt snöfall igår var det jobbigt isigt i morse. Det var bokstaligt talat glashalt överallt där det är meningen att man ska gå. Vi "pedestrians" fick var helt enkelt tvungna att gå på vägen för att ta oss fram. Någons avdankade julgran låg fint fastfrusen som kontrast mot det blanka.

Obama Wins

Förlåt, men jag var tvungen. Den här är rolig. Min humor.

http://www.youtube.com/watch?v=GEb23L2Seb0

torsdag 29 januari 2009

Beslutsångest


Jag menar, hur svårt måste man göra det för en stackars svenska som mig att köpa peanut butter? Hemma på Ica har vi bara Skippy's, visserligen i både creamy och crunchy, men där vet man att ska man ha jordnötssmör så tar man en burk på hyllan och går vidare på inköpslistan. Nu har ju jag i och för sig hittat min favorit - Whole Foods egna brand "365". Crunchy, med bitar i. Men tänk er första gången. Det tog mig säkert en kvart att bestämma mig. Så är det med allt här. Fattar ni vilken tid det tar att gå och handla här? Ska jag ha fat-free mjölk eller skim milk? What's the difference? Tortilla chips som är scooped eller flat? Och vilken av alla hundra sorters tonfisk är godast? Den dyraste? Jag brukar gå på det, finsmakare som jag är, haha. Gah, ibland saknar jag simpelheten i Sverige. Fast när jag väl är där saknar jag valmöjligheterna här. Man vill alltid ha det man inte man få. Varför är det så?

onsdag 28 januari 2009

Snowman in the Making


Inte en vinterdag utan en snögubbe. Grannarna tittade lite konstigt på oss. Vi förstod inte varför. Fram med barnasinnet folk!

Smile

Jag tror att de flesta enjoyed the snow. Kanske inte dem som trots allt begav sig ut i trafiken och krockade (som de tre bilarna gjorde framför M's buss i morse så att han fick lifta till jobbet). Jag tyckte det var uppfriskande med lite vitt ljus på marken. Jag pratade med Florida idag. De har 25 grader där nere. Kul för dem.

Snökaos?

Det hade snöat på rejält när jag hade duschat och gjort mig i ordning och skulle bege mig till jobbet. Kate's söta lilla Mini Cooper var helt igensnöad. Jag tog på mig snöskorna (Uggsen) och strövade iväg till bussen. Det var inte många bilar ute idag kan jag lova. Skolorna var stängda och många har jobbat hemifrån. Herregud, herregud.

Flurries

Och så kom dagen...då det snöade på riktigt. Jippie! Jag blev glatt förvånad när jag öppnade dörren klockan 5:50 i morse och skulle ut på min numera varannandagliga jogggingrunda. Det var "flurries" i luften. En uppfriskande runda kan jag lova. Perfekt start på dagen!

tisdag 27 januari 2009

Manligt Sällskap




Jag flyttade ner från mitt stora, ensamma kontor på övervåningen före jul för att det var så kallt där uppe. Det har aldrig blivit av att jag har flyttat upp igen. Speciellt inte nu när jag har sällskap av två stiliga herrar hela dagarna. Ellinor likes:) Men allvarligt A, vad ska jag göra med dig? Ner med fötterna! Jag får nog bara inse att han är ett hopplöst fall;)

söndag 25 januari 2009

Prost!

För att vara rättvis får jag väl visa att jag inte är perfekt heller. Men jag lovar, jag var inte full, även om mina ögon går i kors. Jag var bara inte beredd på att någon skulle ta kort. Äh, vad säger man? Tjo faderittan skål! Jag bjuder på den;)

D.C. By Night




Igår hade vi bestämt oss för att ta våra nya interns - L, A och M - ut i DC-natten (bilden längst ner). Kvällen började hemma hos Z1. Hon har fortfarande inte - efter att ha bott där i fem månader - skaffat stolar och bord. Jag är inte den som är den. Golvet går bra. Med intag av Budweiser och vin satt vi och diskuterade kulturskillnader mellan Sverige och USA. Det är första gången i USA någonsin för killarna. De har redan varit med om en hel del lät det som. Vi hade ganska kul med våra berättelser.

Jag har fortfarande lite att lära A. Här på bilden ser han redan full ut och kvällen hade knappt börjat. Det var trots allt hans 25-årsdag så det får väl gå för den här gången, okej då.

lördag 24 januari 2009

Träning


Den här damen imponerar verkligen på mig. Hon är 72 år och tränar på gym fem gånger veckan, plus att hon springer en gång i veckan. Jag måste få citera henne:
- "Jag älskar att träna och mår bra av det. Och jag tränar inte för att bli ung utan för att bli gammal."
Till alla som tycker jag är galen som går upp klockan fem mån-fre för att varannann dag gå till gymet och varannan ta en morgonpromenad innan jobbet, vill jag bara säga: Jag mår såå bra av det, annars skulle jag inte göra det. Jag skulle bli galen om jag satt åtta, nio timmar på ett kontor hela dagarna och inte fick röra på mig. Och ska man träna efter jobbet, då är klockan nio innan man kommer hem och ska hinna äta innan man måste sova. Bättre då att få en fräcsh start på dagen och ha tiden efter jobbet ledig till annat. Alla är vi olika. Jag är inte galen, jag mår bara bra!:)

Fredag igen - vart tar tiden vägen?




Idag var det dags för fredagsfika igen. Jag behövde inte ens be min intern M att fixa kaffe och fika (ja det är det enda han får göra hos mig, och kopiera papper och slicka kuvert givetvis). På lunchen var han ute och fixade Dunkins. Slibbigt äckligt måste jag erkänna. Men de gick åt, hela kartongen. Z1 råkar sitta precis mittemot lunchhörnan där kartongen låg. Dessutom är hon ökänd för sitt junk food beroende, så hon är högst misstänkt för att ha slukat de sista och lämnat en liten bit kvar till Tomten. Omtänktsamt värre! ;)

Dagens Ungdom

Jag vet inte vad jag ska säga om vår nye intern A riktigt? Först och främst en snusdosa på skrivbordet. Fy. Sen på det har han lyckats konsumera inte mindre än en, två, tre, fyra, fem, sex(!) engångskaffemuggar - före lunch. Och vi som ska vara "gröna" på kontoret. Nä, ska ta ett allvarligt snack med A imorgon när vi ska ut och göra DC! He's gotta learn how it's done! :)

fredag 23 januari 2009

Why Me?

Varför händer alltid de mest märkliga sakerna mig? Igår morse, jag kunde inte sova och vaknade klockan fyra, så vid fem (ja 5 a.m.) stack jag ut och sprang. Superskönt (fast aj mina knän)! För att gå tillbaka lite i tiden. I söndags på Obama's konsert kom det fram en kille och frågade om han fick bjuda ut mig på middag någon gång. Jag var på riktigt bra humör så jag gav honom faktiskt mitt rätta nummer. Dumt. Sen ringde han typ tre gånger och messade på det men jag svarade inte. Kom på att jag faktiskt inte hade lust. Hursom. Igår, klockan fem på morgonen springer jag förbi en busskur. Vem står då inte där om inte han! Hur liksom? Jag fattar inte. Det var verkligen i andra änden av stan, och Washington är stort. Jag sprang fort vidare, hehe. Jag är en hemsk människa.

Ikväll hände en annan helt otrolig sak som jag tror nog bara kan hända mig. Det är för sjukt för att ens berätta om här. Jag kan avslöja att det var en bra händelse:) Sånt här får mig verkligen att undra om det finns en högre makt. Eller rättare sagt, jag börjar bli övertygad.

torsdag 22 januari 2009

Jag Var Där

Jaha, då var det över. Obama har finally flyttat in i Vita Huset och tagit över makten. Hoppas för Guds skull nu att det här blir bra. Jag, liksom mååånga andra, har stora förhoppningar.

Idag var det även Change på kontoret. Vi fick tre nya interns (praktikanter) från Sverige. Killen som ska jobba med Edays http://sacc-edays.org/savannah/ som jag gör nu knackade på dörren klockan åtta. Jag skulle precis ringa in till ett conference call (telefonmöte) så han fick i stort sett bara kasta sig in i allting. Stackars kille, hehe. Det var ett möte om miljöteknik med folk som jobbar med detta för svenska staten och även högt uppsatta inom detta område från USA. Inte det lättaste området direkt, men jag gillar min nya kille starkt. Han kommer passa bra på SACC och klara detta utmärkt. Som sagt, jag har hopp om allt 2009.

onsdag 21 januari 2009

High Five! Make some Change, Obama!











Jag skyndade mig hem efter installationen för att se paraden längs Pennsylvania Ave på tv. Det var liksom omöjligt att ens komma i närheten för att se det live. Det var ganska skönt att lägga sig i soffan, i värmen och se allt. Vi sitter fortfarande bänkade framför tv:n, jag och mina roomies. Här blir jag kvar tills det är över. Jag måste få säga det för sista gången: det här är historiskt!

Patrioter





Jag tycker inte det är något fel med att vara stolt över sitt land. Vi svenskar skulle också vara mer patriotiska om jag fick bestämma.

Logistikproblem





Det har varit mycket snack om hur man ska ta dig in i och ut ur DC för detta spektakel. Jag tog på mig mina Uggs och gick. Andra cyklade. En del tog bussen. De verkar ha fastnat. De som valde metron kan inte ha varit riktigt kloka. En person nere i China Town metron ramlade till och med ner på spåret. Hon klarade sig dock undan med en skadad axel hörde jag precis.

tisdag 20 januari 2009

Folkhav

Bara för att ge en liten bild av hur mycket folk det var runt the National Mall i DC idag. Och jag var inte ens i närheten av det värsta. Jag var ute ur röran på en kvart när allt var över. Och det var inte så farligt som mitt ansiktuttryck kanske säger, hehe.

Blodigt Allvar

Det här är inte heller att leka med. Han är inte poppis hos många, USA:s numera före detta President, Mr. Bush.