fredag 30 september 2011

Visionär, Jag?

Jag gjorde ett personlighetstest innan. Det stämmer väl ganska bra? Gillar att ha många bollar i luften - check. Dynamisk och entusiasmerande - skulle nog folk kalla mig ja. Gestikulerar när jag pratar - ibland. Avskyr rutiner och långsamhet - haha. Älskar sina idéer och älskar att stå i centrum - om idéerna är bra och om jag tycker att de är värda att stå i centrum för, then yes. Snabbtänkt och flexibel - very much so.

Bör tänka på att tänka igenom problem - varför då? Acceptera rutiner - varför då? Slutföra sina projekt - det gör jag, om jag kan.

Arbetar oftast som journalist eller konsult. Det första gör jag delvis. Det andra gjorde jag tidigare och kommer att göra igen. Jag är alltså en visionär.

Nu Ska Jag Bli Hel

Jag har gett upp. Jag gav det inte ens veckan ut, utan inser att jag inte ska syssla med fler "hemmakurer" när jag har skadat mig. Inte ännu en långvarig skada som kanske blir permanent.

I går köpte jag de här grejerna. De går att både lägga in i frysen och värma i micron, alltså för både kyla och värme. Jag fortsätter med det här över helgen, men på måndag morgon har jag en läkartid. Jag ska träffa Tre Kronors landslagsläkare och se om han kan hitta vad det är för fel med mig och vad jag ska göra åt det. I have faith. Jag orkar inte ha ont längre. Orkar inte halta längre. Inte heller bara sova på en sida eller på rygg. För att inte tala om att inte "kunna" springa.

Jag var på gymmet i morse också och har bokat in en tid på måndag kväll med en PT som ska lägga upp ett träningsschema för att bygga upp kroppen på rätt sätt. Jag må kunna mycket om kroppen och om träning, men det finns andra som kan mer. Dags att inse att jag bara är en amatör och lyssna på proffsen.

Funderingar Jag Har

Caféjobb i dag också. Kontorslös veckan ut. Förutom en massa jobb så funderar jag i dag över tre saker:

1. Vad ska jag göra i kväll? Fredag.
3. Hur tänker män?!

Förutom detta så har jag tre frågor jag alltid funderar över:

1. Varför springer folk på löpband inne på gymmet när det är strålande solsken och perfekt temperatur ute?
2. Hur kan föräldrar stå bredvid sina barn och röka?
3. Hur tänker män?!

torsdag 29 september 2011

♥ Aldrig Tråkigt Här ♥

Efter långlunch med just en amerikan så caféjobbar jag några timmar. Jag är "mellan kontor". Ja, jag lär ju aldrig bli uttråkad av mitt jobb, det är en sak som är säker.

Snabbt, Öppet & Vågat

Alla här vet väl att jag fascineras av USA och amerikaner? Det har jag gjort längre och fortsätter att göra. Jag älskar allt som "takes my breath away", är beroende av adrenalinkickar och blir lätt uttråkad. Där har ni förklaringen. Jag har aldrig någonsin haft tråkigt i USA. Bara att ta sig till jobbet eller gymmet där är en upplevelse. Det händer alltid någonting och man träffar alltid intressanta människor att prata med. För där borta pratar man med varandra, om det så bara är om vilken äppelsort man ska välja i mataffären.

Jag har umgåtts en del med amerikaner den här veckan. Direkt anpassar jag mig och "amerikaniseras". Det är svårt att förklara, men på något sätt så blir allt så öppet och det går snabbt. Nu pratar jag i och för sig på business level, men det kan nog stå för generellt sett också. Jag har ibland svårt att sätta ord på varför jag trivs så bra i sällskap med amerikaner. Jag tror att det är tempot, den här öppenheten och att man vågar. Svenskar är fega. Vi vill vara trygga och säkra och det innebär ofta att vi blir tråkiga. Sedan finns det givetvis fördelar mad att vi har den här fördelen med säkerhet i Sverige, men det är en diskussion i sig.

Tempo ja. Amerikaner pratar fort, de kan uttrycka sig och de gör det gärna och högt. Det gillar jag. Att det ibland kan bli lite för mycket får man ta som tråkig svensk. Det är väl det jag menar med att de "take my breath away"? Men vet ni vad, jag tror att jag vet hur jag ska få det bästa av två världar.

onsdag 28 september 2011

Kors i Taket

Plötsligt händer det. Man får blommor. I dag var en sådan dag.

Iskallt

Jag behöver ingen man i mitt liv så länge jag har Håkan. Han dök på mig efter helgen och frågade hur Lidingöloppet hade gått. I told him the story.

- Du är så envis. Har du alltid varit sådan?

Typ.

I dag kom han med en spray som jag ska spraya där jag har ont för att öka på blodcirkulationen. Jag provade. Det blev kallt. Får se om det hjälper på sikt, men nu när jag inte knaprar tabletter så gör det ont på riktigt. Jag ger min hemmakur med is och vetekudde veckan ut, annars ringer jag proffsen.

En Typisk 80-Talist

Det är drygt att flytta, men det är kul när det är klart.

I dag har jag panikpackat. Typiskt mig att alltid vänta till sista stund. Jag jobbar bäst i skarpt läge, så är det.

Jag skulle låna en tejp för att vira ihop lite grejer. Fick en tejp och en konstig tejphållare som inte var ditmonterad än. Det fick bli mitt uppdrag.

- Du är ju en sådan där innovativ kvinna, fick jag som kommentar. Det fixar du.
- Nej, jag är 80-talist som är van vid att få allt gjort åt mig, blev mitt spontana svar.

Men klart jag fixade det. Jag kan allt, om jag vill. Typiskt 80-talister.

Cykla In The ATL

Jag frågar alltid min "American Dad" vad jag ska göra när jag är sjuk eller skadad. Han är läkare. Han kan och vet allt. När jag sa förra veckan att jag skulle springa 30 kilometer var hans respons:

- I'm just glad it's you and not me.

När jag sa härom dagen att jag hade ännu mer ont i höften nu efteråt, svarade han.

- You need to stop running for a while.

Ingen rocket science och han är inte den första som säger det. Jag säger det till mig själv, men sedan är det ju så svårt att låta bli. Jag kan ju springa, men det gör ont. Nu har jag faktiskt bestämt mig för att inte springa förrän skadan är läkt. Punkt. Jag ska försöka cykla lite istället.

Cykla är något som min American Dad gör. Jag har precis bestämt mig för att åka och hälsa på dem om en månad, så att vi kan cykla ihop. Längtar.

tisdag 27 september 2011

Gulligt

Men allt är faktiskt inte stort Over There.

Okej, nu ska jag sluta drömma mig bort. Jag bor ju i Sverige för att jag vill det.

God natt.

Dammsugare

Det finns mycket att välja på i det Stora Landet där borta. Ofta är det lite överdrivet.

Svårt Att Välja?

Det är inte lätt att köpa glass i USA. Man bör veta vilken sort man ska ha innan man går in i affären, annars kan man aldrig bestämma sig. Min favvo är och förblir Moose Tracks - chokladglass med peanut butter cups (choklad med jordnötssmör) och fudgebitar. Hör på den.

Super Size Me

Fy vad man kan äta onyttigt där borta. Tur att det är inte är det man äter ibland som spelar roll, utan det man äter varje dag.

Det ni ser på bilden längst ner är en kaka som är byggd som en hamburgare med två kakor med M&M's i och med en supersöt kräm emellan. Jag älskar dem.

I Södern

Ja och så var vi nere i Atlanta hos min "American family". Vi åt middag på Blue Willow Inn - ett känt ställe i de trakterna för sin äkta "Southern food". Vi snackar fried chicken, pulled pork, mac and cheese, biscuits with gravy och till och med green fried tomatoes. Allt det här finns på riktigt, och folk i södern äter det. No wonder...

Jag saknar min familj där borta.

That X-Mas

Julafton firade vi förresten hos min dåvarande chef och senare på kvällen gick vi till the National Cathedral i närheten av där jag bodde för den årliga midnatssmässan. Ingen av oss är ju religiösa, men man blev nog nästan det för en kväll.

Snart Tre År Sedan

Jag tog en promenad hem från jobbet i kväll. Ja det blev sent. Jag gick och pratade med bror nästan hela vägen hem. Vi pratade om allt möjligt. USA till exempel.

My big brother var och hälsade på mig i hela fyra veckor över jul och nyår när jag bodde i DC för tre år sedan. Vi firade nyår i New York. Det var en upplevelse. Hur ofta hamnar man till exempel på en rysk svartklubb?

Vi firade min födelsedag med att käka mexikanskt och personalen i restaurangen kom ut och sjöng för mig med en liten "tårta" med ett ljus. Sedan såg vi Bäckström och Ovechkin i Washington Capitals spöa Lundqvists New York Rangers. Det var en bra födelsedag. Jag trivdes bra i DC.

Kalla Kårar

Det finns en sak jag inte klarar av. Att flytta. Jag hatar det. Jag mår dåligt. Inte själva förflyttningen i sig, herregud jag kan göra vad som helst var som helt, men det är själva packandet och förflyttandet av saker som knäcker mig.

Det är dags för flytt igen. Inte jag personligen, men det är ändå jag som ska packa ner och packa upp. Nu är det inte så farligt som det låter och det ska bli roligt och jättebra, men packningen ska ändå genomföras.

Jag gjorde precis sönder en flyttkartong när jag skulle sätta ihop den. Jag började gråta.

Kylklampar?

Det här är min hemmagjorda kur mot min onda höft. Kyla och värme om vartannat (5+5+5+5 min). Jag har ingen aning om det funkar, men det är värt ett försök.

Jag har inga kylklampar hemma (är inte sådant man bara har, som bara ska finnas där när man ska ha det?) så jag stoppar isbitar i en plastpåse. Funkar så länge.

I dag ska jag gå på jakt efter kylklampar. Fart fasen köper man det? Det ska ju bara finnas.

Same But Different

Jag lär aldrig bli rik på hummerfiske. Vi fick inte en enda förra året. Däremot en jumla massa krabbor. Same same, but different.

Hummerfiskepremiär

I går var ju hummerpremiären. Första måndagen efter den 20 september varje år.

Förra året var vi med. Klockan 07.00 var vi ute och lade i tinorna. Det var tidigt, det var kallt, det var mysigt.

I morse gick hummern för 31 600 kr/kilot på auktion.

Dagens Mördarblick

Jag var på gymmet i morse. Mitt kort funkade inte när jag skulle logga in. Tjejen i receptionen fick det inte heller att fungera.

- Brukar det krångla?
- Du, det är ganska dåligt använt.

Jag fick en mördarblick och ett nytt kort och så sa tjejen innan jag gick till omklädningrummet, helt allvarligt:

- Då hoppas jag att du använder det här nya mer framöver.

Jaja, ta det lugnt. Jag ska.

måndag 26 september 2011

DäBlevIngeBra

Jag hade på Hollywoodfruarna på TVn i bakgrunden innan. Den där Montazami är skön. I kväll visade hon hur hon får till sina lockar. Håret är viktigt för Maria, men det är inget hon lägger ner jättemycket tid på. Ha. Hon har inte mindre än tre olika locktänger som hon använder varje gång hon fixar frisyren. Efter plattång och fön.

Jag brukade alltid låta mitt hår självtorka. Nu hinner jag inte det längre så det får bara självtorka så mycket det går, sedan åker hårfönen fram. Jag har självfall och naturligt några lockar här och där. Ibland plattar jag det helt. Ändå är det hästsvansen som är det smidigaste, när jag är så aktiv som jag är.

Att posa är inte min grej, men ni får dagens I'm-done-with-the-day-pose. För det är jag. Klar med dagen alltså, som ni ser. Min Blondinbella-putmunspose blev inte heller så bra. Jag går och lägger mig.