Ny blogg!

Vet ni, jag tycket att mitt "nya liv" förtjänar en ny blogg. Följ mig här istället!

It's alive!

Den lever. Bloggen. Helt plötsligt för någon dag sedan kom jag på att jag faktiskt hade en blogg en gång i tiden. Den föddes när jag 2008 flyttade till USA för fjärde gången för att jobba och, trodde jag då, för att stanna där. Så blev det inte. Alls.

Det är två år sedan jag skrev ett inlägg senast. Oliver var då några månader gammal och jag hade helt enkelt varken tid eller behov av att blogga. Jag var inne i bebisbubblan med mitt och Johans första barn och hade definitivt ingen tid till att blogga. Idag har vi plussat på ännu en familjemedlem och jag må egentligen ha ännu mindre tid, men mycket har hänt de senaste två åren och kanske kan det vara kul att ta upp det här igen?

Det jag frågar mig är varför andra människor ska läsa om mitt liv? Vad jag ska dela med mig av. Till skillnad mot när jag började blogga för sju år sedan kretsar mitt liv inte längre endast kring mig själv och min egen omgivning. Jag bor inte längre i en världsstad i ett annat land och har spännande reseskildringar att berätta. Livet har förändrats, minst sagt. Jag har nu flyttat tillbaka till min hemstad, en liten stad i västsverige, med en man och två barn. Jag bor i villa. Det är verkligen bara hunden som saknas (och det blir det ingen).

Den som vill följa mig (igen) får räkna med en hel del barnsnack, ganska mycket löpning/träning, och mina funderingar över livet som tvåbarnsmamma mitt i livet i allmänhet. Inte så spännande kanske, men häng med om ni vill...

Fyra Månaders Total Glädje

Med risk att den här bloggen dör ut känner jag att det är dags för ett inlägg. Det är snart en månad sedan jag skrev sist. Mycket har hänt sedan dess, inte minst för lille O. Vi spenderar dagarna ute på barnvagnspromenader varvat med babysim, babymassage, babysång och mammagrupper. Den här veckan har jag inte fått något jobb gjort alls, utöver mammajobbet. O går ju alltid först och nu är han inne i en period då han äter väldigt mycket på nätterna. Det betyder att jag inte sover så mycket.

Trots att jag alltid är lite trött för närvarande så skulle jag aldrig vilja göra något annat. O är helt underbar och vi nyper oss själva i armen varje dag för att förstå att vi verkligen har fått den här underbara lille killen. Att få barn är verkligen så magiskt som de alltid har sagt.

Varje dag händer det något nytt. Nu när O har blivit fyra månader gammal får vi börja introducera honom till mat. Det första vi gav honom i veckan var en puré som vi gjorde själva på morot och majs. Ingen hit. Inte heller den mosade bananen som han fick smaka på igår. Idag fick han lite havregröt och den däremot smaskade han i sig med glatt humör.

Nästa helg är det dags för dop. Det blir i Ulricehamn där jag är uppväxt. Två veckor efter det åker vi iväg på vår första långsemester. Det blev ju inte så mycket sol för oss i somras så nu slår vi på stort och åker till The Sunshine State. Ska bli skönt, både att åka iväg hela lilla familjen och med en USA-dos. Vi har hyrt en lägenhet precis vid vattnet på västkusten. Jag tycker mycket bättre om västkusten än östkusten. På västsidan kommer de varma vindarna från Mexikanska Golfen och det är varmt i vattnet. Där är stränderna långa, breda och vita. Det är där pensionärerna hänger på vinterhalvåret, för att det är lite mer laid back och inte lika hippt som runt Miami på andra sidan. Perfekt för en liten, numera barnfamilj.

Nu ska vi snart ut på en liten löprunda. O får åka vagn och jag och J turas om att köra honom. I eftermiddag kommer farmor som sedan ska vara barnvakt när vi går på fotbollsmatch på Tele2 Arena. Vi bor nästan precis bredvid så det är enkelt för mig att sticka hem snabbt om det skulle behövas. Skön höstsöndag.

Busy Mama

På babymassage igår:

Dagarna och nätterna går i varandra nu. Han sover dåligt och vill äta ofta. Han växer ju. Det gör ju att jag sover ännu mindre och eftersom jag jobbar lite så sover jag inte så ofta på dagarna heller. Dagarna är också fulla med aktiviteter såsom föräldragrupp, babymassage, mammaträning, fika med andra mammor och bebisar, med mera. Detta är utöver att bara ta hand om Oliver.

Idag har vi faktiskt inte gjort någonting. Vi har bara varit hemma. Vi tog en promenad på eftermiddagen (han sov och jag gick) men annars har vi bara tagit det lugnt och lekt i lugn och ro. En bebis behöver egentligen inte så mycket mer än så i början. Sedan är det ju bra att han vänjer sig vid att vara runt andra människor än bara mig. Det kommer ju en dag när han ska börja i förskolan.

På tal om förskola så ska vi faktiskt gå och titta på en imorgon förmiddag. Vi måste tydligen ställa oss i kö redan nu.

Första Förkylningen

Plutten har blivit sjuk. Han sov i nästan fem timmar igår (jag trodde det var på grund av sprutorna) och när han vaknade upp började han nysa och hosta som en galning. Vi har ju varit på öppna förskolan och andra aktiviteter där jag vet att andra bebisar har varit förkylda, så egentligen väntade jag bara på det. Det går ju inte att undvika. Bakterierna flyger omkring överallt.

Inatt och idag har varit hemska. Lille O har haft jättesvårt att andas med allt snor i näsan. Vi har gett honom koksalt men inte förrän Apoteket öppnade i morse kunde J åka och köpa en nässug så att vi kunde suga ut snoret. Han tycker inte om när vi gör det men sedan mår han ju bättre när han kan andas. Mitt på dagen hade han hög feber och var varm som ett kärnkraftverk. Jag har haft kontakt med sjukrådgivningen flera gånger för att vara på den säkra sidan.

Nu ligger han och sover med lite Alvedon i den späda kroppen. J är iväg på fotboll. Jag sitter och jobbar. Kanske tar en promenad när J kommer hem senare för att få lite luft innan det blir natt igen. Usch för att se sin lilla bebis må så dåligt.

Stackars Liten

Usch. Idag var det dags för Olivers första sprutor. En i varje ben. Jag och J har fruktat den här dagen länge. Tur att vi har en sådan tapper kille. Han blev givetvis ledsen när han fick dem, men det gick över fort och när vi kom hem skrattade han igen.

Han är verkligen en lugn och glad liten kille. Vi hade inte kunnat önska oss en finare son. Det händer så mycket varje dag nu och det är så kul att följa. Förra veckan vände han på sig från mage till rygg och nu har han börjat ta tag i sina fötter och greppa saker. Det går framåt fort.

Aktiv Vecka

Det har minst sagt varit en aktiv vecka. Jag trodde att jag skulle bli rastlös som mammaledig men det har hittills inte varit några problem. Det är mamma- och bebisträffar hit och öppen förskola dit. Igår var vi på barnvagnsbio och idag träffades vi några stycken och tränade ihop utomhus. Jag höll i träningspasset som bestod av olika stationer. Cirkelträning där vi använde vår egen kroppsvikt som tyngd. Det räcker gott och väl för oss som nyss har fött barn.

Igår fyllde J år. Jag och O gjorde frukost på morgonen. O ville sitta med men somnade ganska fort. På kvällen blev det skaldjursfest som J hade önskat sig. Kräftor närmare bestämt. Han önskade sig det eller falukorv och makaroner. Det blev som sagt kräftor.

Ikväll är vi gräsänklingar då J är på konferens. Jag har jobbat lite medan O sover och ska nu passa på att lägga mig på soffan och titta på något meningslöst på TV. Det var ett tag sedan jag gjorde det.