Shooting Star

Nu är jag i Göteborg, hos Katarina. Sover hos henne ikväll eftersom 1. jag ska vara på Gothia Towers tidigt imorgon bitti och hon bor nära och 2. hon har en grymt skön soffa. Jag gillar ordspråket hon har ramat och som står i fönstret. Jag kan relatera till det. Det betyder inte att jag aldrig är nöjd eller att jag vill ha det allra bästa, men varför nöja sig med mindre om man inte behöver? Om jag vet att jag har möjlighet att göra något som jag vill, varför då inte göra det? Jag måste ha drömmar och mål i mitt i liv. Något att sträva mot. Det blir oftast inte som jag har tänkt mig, men det är helt okej. Jag har i alla fall provat och försökt. Ibland, ofta, blir det till och med bättre än vad jag siktade mot. Kanske för att jag har slutat försöka och kämpa så mycket och bara går på känslan. Det kommer liksom av sig självt så.

Tåget Till Flyget

Då var jag klar i Stockholm för den här gången. Det har varit en helt fantastiskt vacker dag i huvudstaden. Jag hann med en promenad med Anna på Djurgården innan det blev mörkt. Dessa färger på träden alltså. Och vattnet. No words needed. Nu tar jag tåget till flyget och beger mig tillbaka söderut.

Sugen På Blåbär?

Gissa vart jag är? Ja, på Blueberry såklart. Det vid Svampen. Här sitter jag och jobbar ett tag, om någon känner för att komma förbi och säga hej. Försten som kommer (som jag känner) bjuder jag på en smoothie.

El Stockholma

Jag är i Sthlm idag. Spännande dag. Mycket nytta, lite nöje. Som oftast när jag är här. Kanske till och med hinner med lite shopping. Jag ska bara kolla med min ekonomichef om det är okej.

Fel Sida

När jag vaknade i morse skulle jag sträcka mig efter telefonen för att kolla klockan. Boom, handen rätt in i väggen. Det här låter fel, men jag sover ju aldrig mer än tre dagar i sträck i samma säng. Det är inte alltid lätt att hålla koll på vart jag är när jag vaknar, på vilken sida telefonen ligger just den morgonen. Det gick bra, jag bröt inga fingrar och jag vaknade ju ordentligt.

Kustens Gula Guld

Eftersom vi inte fick något svart guld stannade jag till vid en havtornsodling på hemvägen igår. Det här är bra grejer. Ett enda sådant här bär innehåller lika mycket C-vitamin som två apelsiner, 500 gånger så mycket. Dessutom en massa andra vitaminer samt Omega 3, 6, 7 och 9. Jag hade lite torra nagelband så jag mosade ett bär och smörjde in dem med det. Fixat. De har en lite sur smak men om man blandar dem rätt, kanske tillsätter lite socker blir det jättegott. Bra att ha i smoothies. Nu har jag både bär och ren råsaft i frysen. Rena godiset för både kroppen och kroppen.

Morgonmöten

Jag började morgonen idag med frukostmöte. Det följdes av styrelsemöte. Jag höll i klubban, eller jag låtsades göra det. Vi har ingen klubba. Jag har en stark höger.

Krabba

Krabba är lika okej med mig. Jag åkte in till Strömstad Badanstalt och simmade efter att fångsten var inne. Jag var helt själv i bassängen förutom en skolklass som höll till lite längre bort. Körde igenom det programmet som jag har kört några veckor nu (dags att steppa upp), handlade och åkte tillbaka. Nu har vi precis kokat krabborna och packar för att åka hem, utan hummer men med en massa bamsekrabbor i bagaget.

Hummer?

Blev det någon hummer då? Nej, men en jäkla massa krabbor. Stora sådana. Det var en helt otroligt vacker morgon ute på havet.

Have A Nice Day

Det blir ännu en fin dag. Vi ska ut på havet och ta upp hummertinorna. En plusgrad. Jag tar på mig en extra tröja.

Ett Riktigt Original

Precis innan solnedgången gick vi upp till Ragnhild på kvällskaffe. Ragnhild, 85 år, är den starkaste och skarpaste kvinna jag känner. Hon är alltså född på den här ön, i det här huset och har aldrig bott någon annanstans. Hon är samtidigt en av de mest sociala människorna jag känner, engagerad i varenda klubb och förening i hela Strömstad med omnejd. Hur hon orkar kan man fundera över. Kanske för att hon alltid har varit aktiv (det är som sagt lite jobb med att bo på en ö), ätit nyfångad fisk nästan varje dag, bär och frukter från naturen, med mera och så vidare. Jag ser upp till henne. Kokkaffe från vedeldad spis - hur ofta får man det?

Jag Menar...

Jag glömde helt bort allt annat som jag annars går och funderar på just nu. Skogen och naturen är verkligen min kyrka.

Höstdepp?

Medan humrarna letade sig in i rätt bur tog jag en skogspromenad. Jag har lite svårt att förstå människor som drabbas av höstdepression. Jag kan förstå hur den framkallas, men jag fattar inte varför man tillåter sig själv att vara deppig. Jag menar, det gäller ju att ta tillvara våra olika årstider i Sverige. Alla har de sin charm. Hösten är ju fantastisk med alla fina färger och den friska luften. Var ute så mycket som möjligt när det är ljust. Gå ut en sväng på lunchen. Utnyttja helgerna till att vara ute i skogen någon gång. Har ni någonsin varit ute och gått eller sprungit i regn och kännt hur skönt det är mot ansiktet? Känslan efteråt när man har torkat och är varm igen är dessutom oslagbar. Sluta deppa i mörkret. Tänd ljus, värm en kopp te eller häll upp ett glas vin. Och glöm för all del inte att vara utomhus. Köp en snygg regnkappa och par nice stövlar om det hjälper.

Bara Att Vänta Då

För drygt tio år sedan fångade en Rossöbo en hummer på 4,4 kilo utanför Ramsö. Jag siktar mot det. Vi har lagt i fyra tinor, det får räcka. Kvalitet för kvantitet. Vi var ganska ensamma ute på fjorden när vi kom och kunde välja de bästa spotsen, i närheten av Ramsö. På vägen tillbaka mötte vi fler båtar. Om några timmar kommer hela Kosterfjorden att vara helt prickig av bojar och vakare.

Hummerhistoria

Jag fick en historielektion i hummerfisket kring Rossö. Det var tydligen hummerhandelns absoluta centrum på 1920-talet. Det skyddade läget i kombination med den goda genomströmningen av vatten i sundet mellan Rossö och Rundö (den lilla ön där vi bor) gjorde platsen perfekt för ändamålet. Här lagrade man även hummer året runt. Fångsterna lagrades i sumprar som from time to time fyllde hela Rossösundet. Som mest fans här 500 sumprar med 200 humrar i varje. Havets svarta guld. När det var dags för leverans gick man ner och håvade upp hummern ur sumprarna. Det kallades att "breggle" hummer.

Leveransen gick sedan först med häst och vagn (med bil när den kom) till tåget i Överby, vidare till Stockholm eller vart den nu skulle. Hummern levererades levande, nedbäddad i trälådor med is, tidningspapper och träull. Så kan den klara sig levande i flera dygn. Tåget från Västkusten till Stockholm tog på 1950-talet ungefär ett dygn.

Storhetstiden för hummerhandeln på Rossö var i mitten av 1960-talet men än idag lagras en och annan hummer här mellan Rossö och Rundö. Tänk om jag har talang för det här? Då får jag starta en ny business. Personligen tycker jag att hummer är överskattat som delikatess. Tillagad på rätt sätt och med god dricka till är det givetvis jättegott, men det är kräftor och räkor också. Same shit, eller?

Rutten Fisk

Vi lade "rutten" makrill i hummertinorna innan vi åkte ut. Det luktade sådär.

Pang

Då var det sista måndagen i september då. Klockan är halv sju. Om en halvtimma går startskottet. Då är tusentals galna hummerfiskare ute och slänger i sina tinor. Vi åker halvvägs ut till Koster, till Klövskär. Det blir bra väder ser jag. Jag klär mig ändå varmt.

Working Mode

Tillbaka på ön och jag har intagit working mode.

Kosterbåten

Kosterbåten låg inne vid torget när vi åkte hem. Det är till och med för kallt for norrmännen nu.