Mail Till Prinsen

Jag ska skriva ett mail till Prinsen. Inte min prins. Det vore som att skriva brev till Tomten. Sveriges Prins. Fråga inte varför. Min fråga är: hur formulerar man sig? Jag Googlar och hoppas att jag hittar något bra.

Lite Mer

Eller vadå normal föresten? När vi satt ute i Bromma i går pratade vi om något och kom in på det här med att det är "lagom". Då stannades samtalet.

- Men vänta lite nu, det är Ellinor vi pratar om. Här finns inget lagom.

- Njae...höll jag delvis med, men jag har kommit på att lagom är ganska trevligt, om än tråkigt.

I dag fick jag höra det igen när jag sa att jag skulle ute och springa igen, för tredje gången sedan jag skrotade plastbenet i förrgår.

- Du kan verkligen inte gör något lagom.

- Nej, det är mycket roligare att göra det lite mer.

Bland MIx

Dags för ännu en rulle sporttejp. Svensk är bättre än amerikansk. Mer spänst i liksom. Gick på en visning efter jobbet. En lägenhet på Rörstrandsgatan som jag vill ha. Det är mycket jag vill ha här i världen. Skyndade mig hem och tänkte ta en löptur till en senare visning i samma område. Började springa men knät sa nej med en gång. Jag hann alltså inte till visningen. Gick (haltade som en pingvin) en liten sväng istället och passade på att handla lite mat på vägen. Min nya iPod är underbar med radio i. Jag lyssnar hellre på radion än på egen musik just nu. Jag hr mina perioder när det gäller musik.

Vilket blandat inlägg detta blev. Kan ju tillägga då att jag har på Konferensresan på TV:n i bakgrunden. Jag vet inte vilka som är värst, de som är på singelfest och sjunger karaoke eller körresan där körledaren sjunger för maten. Det måste ses. En del människor är ju inte kloka. Det får mig att inse hur normal jag är.

Skönt-Ont

Men sluta skoja med mig. Jag har sådan träningsverk att jag inte ens orkar gå och hämta ett glas vatten. Mina ben är som gummi. Bränt gummi. Jag klagar egentligen inte men just nu känns det. Lite tråkigt att behöva ha Uggs på sig också men smala stövlar känns inget bra. Hur gör jag när jag går på viktiga möten? Det var lättare med pjäxan, då kunde jag åtminstone ha en okej representabel vänstersko. Dessa "problem".

Älskade Smärta

Jag kunde inte låta bli i morse. Tog Buggsen och drog en liten runda. Jag fick massage med Tigerbalsam av löparknät i går kväll så det kändes okej ett bra tag, tills jag kom till Solna Centrum (precis som igår). Pang, där kom det. För den som inte springer och har drabbats av löparknä (för det har väl alla löpare?) så gör det grymt ont. Det inte bara gör ont, knät liksom låser sig och går bara inte att böja. Jag haltade resten av vägen hem med ett stort leende på läpparna.

Succé i Bromma

Mina dadelbollar blev succé. Jag åkte ut till Bromma med dem och satt där i ett par timmar i intellektuella samtal med intellektuella människor. Som LilSis sa i går:

- Det är så skönt med människor som fattar, som man kan prata med utan att behöva förklara vad man menar.

Jag kan bara hålla med. Jag är inte överintelligent men jag uppfattar saker snabbt. Gör jag inte det så håller jag tyst, nickar och ler och tar reda på vad de menade efteråt.

Söndagsfika

Jag ska ut till Bromma på eftermiddagsfika (efter Sveriges bronsmatch). Ville så gärna baka något och ta med mig men jag har ju ingen ugn. En mixer har jag så det fick bli dadelbollar. Har aldrig gjort dessa förut men hur fel kan det gå? Dadlar, mandel och kokos. Mixa och rulla. De ser ju fina ut i alla fall.

Bostadsjakt

Tog en superchokladbit till kaffet efteråt och ringade in lägenheter i bostadsbilagan. Nu kan jag ju börja gå på visningar, nu när jag kan röra mig som en normal människa.

Calcium

Köpte mjölk (soja) och ost. Jag tänker fortsätta boosta mig själv med calcium, det verkar ju vara ett vinnande koncept. Ni vet väl att mager ost innehåller mer calcium än vanlig?

Höjden Av Lycka

Jag finner inga ord. Första löpturen på fem månader - och det gick bra. Jag sprang längs med vattnet ut mot Sollentuna. Den frihetskänslan jag har inom mig går inte att beskriva. Jag sprang väl en sex, sju kilometer innan löparknät slog till. Det har aldrig varit så skönt att ha ett löparknä. Det var i höjd med Solna Centrum jag fick ont så jag passade på att gå in och handla lite frukost. Ringde mamma och började gråta - av lycka.

And I'm Out

Jag pratade precis med en kompis på Fejjan. Med dessa tankar ger jag mig ut på en morgonrunda. Fantastiskt jäkla underbart.

Hel Tå

Promenaden i går kväll gick bra. Tån håller. Jag vet att det är dumt att sticka ut och springa redan nu men jag ska ta det lugnt. Jag har gått flera månader på övertid och jag kan inte vänta en enda dag till. Det är nog de där superpillren jag köpte i USA med kalcium. Eller så kan det vara all mjölk och all ost jag har ätit den senaste iden. Vad man har offrat sig, jag tycker inte ens om ost. Eller så kan det helt enkelt vara plastpjäxan som jag inte har fuskat med en enda gång, inte ens när jag har flugit. Så nu gäller det. Premiären. Wish me luck.

Supertalang

Jag bläddrade igenom senaste numret av Veckans Affärer som kom ut härom dagen. De har listat Sveriges 101 Supertalanger. På plats 29 hittade jag min chef. Jag är inte förvånad. Grattis.

This Is It

Nej, jag ska promt ta igen mig den här aftonen och gå och lägga mig tidigt. Jag går ut och går en sväng och botar rastlös- och uttråkheten. Lite frisk luft och bra musik i öronen så glömmer jag snart att jag känner mig ensam.

Där borta står plastfoten på tork mot elementet. Den har inte torkat än så vet ni vad - This Is It. Där får den stå kvar medan jag går ut och går. Den här gången får högerskon följa med som sällskap. Mr Left har saknat Mrs Right alldeles för länge. Jag tejpar tån lite extra och håller tummarna. Helt plötsligt är jag exalterad över en enkel kvällspromenad.

TV-Dejt Med Mig

Jag ligger i soffan och letat efter något bra på TV. Repris från förra säsongens "Stjärnorna på Slottet" eller "Fångarna på Fortet"? Skoja eller? Ska jag åka in till stan och ta en bio? Ska jag ringa någon? De kanske inte var så kul att ha en dejt med mig själv hemma i soffan i kväll trots allt?

Lördagsstrejk

Back in Stockholm. Lördag kväll. Det känns som att man måste göra något. Alltså göra något som att gå ut. Jag har sovit väldigt dåligt den senaste tiden och jag är trött. Jag måste inte hitta på något. Köpte med mig lite dipp på vägen hem. I kväll ska det dippas jordnötter. Jag testar nya grejer att dippa. Tro inte att jag har tappat min sunda livsstil, jag kommer aldrig att balla ur. Jag har bara bestämt mig för att inte vara så perfekt hela tiden. Jag tänker äta "nyttigt", det vill säga medvetet, 90% och valfritt 10%, om det så innebär att jag äter scones med ost och marmelad eller en muffin eller chips med dipp. What difference does it make?

Stänger Dörren

Jag tycker om människor, men det finns tre sorter som jag klarar mig väldigt bra utan.

1. Bittra och avundsjuka människor. What's the point? Ändra på det ni inte tycker om och sluta var avundsjuka på andra.

2. Folk som snackar skit och bakom ryggen. Bry er lite mer om er själva och lite mindre om mig och andra, tack.

Men allra mest 3. Människor som ljuger mig rätt upp i ansiktet. De som gör det åker väldigt fort ut ur mitt liv och kommer inte in igen.

Just nu känns det lite som att jag har fått en slap in the face. Jag gör det jag är allra bäst på - stänger dörren och går vidare. Jag har ingen lust att slösa min energi. Min tå är snart helt hel och det är egentligen det enda jag bryr mig om. Snart får jag mitt liv tillbaka och kan vara den glada och bekymmerslösa Ellinor som jag känner mig själv som. Hon är välkommen.

ORAC Boost

Jag är på väg hem. Till Stockholm igen. Gick igenom Nordstan på vägen till Flygbussen och den där minihälsomässan som fortfarande var kvar. Hittade något intressant. Även om jag inte är någon chocolate lover så fastnade jag vid en monter med Xocai-ckoklad. Den ska tydligen innehålla en massa antioxidanter (det gör i och för sig all riktigt mörk choklad) och ha ett ovanligt högt ORAC-värde - 3 120 per bit.

Nu sitter jag på Landvetter och väntar på att planet ska boarda. Testar en bit choklad. Jag har redan ätit upp den as we speak och den var faktiskt riktigt god. Det hade ju inte skadat om Expresso House hade varit öppet så att man kunde fått sig en liten stänkare till.

Bubbel & Business

Åh vad vi bubblade. Jag hittade min favorit i det dyraste (såklart). Sus tyckte mest att det smakade som bensin.

- Jag har lite svårt att se charmen i det här. Jag köper hellre ett par nya simglasögon än ett glas champagne.

Hon är helskön. Delvis håller jag med henne. Eller helt och hållet faktiskt. Några flaskor champagne är ju för fasen en ny våtdräkt. Cava duger gott åt mig. Man får ju prioritera.

Det finns en likadan klubb i Stockholm och jag fick en indirekt inbjudan dit. Dit ska jag gå och bubbla lite till. Det är bra för businessrelationer och det är jag bra på. Bättre än på att dricka champagne faktiskt.

Champagneprovning

En lyckad dag firades givetvis med champagne. Jag mötte upp mina favoritflickor på Avenyn. Vi gick ner i en källare och möttes av en "Members only"-skylt. Exklusivt. Jag visste direkt att jag var på rätt ställe när sommeliern också hade plastfot (kolla hans fot). Han hade slitit av hälsenan när han snubblade på en trottoar. I morgon åker min. En bruten tå i vad som ser så dramatiskt ut (särskilt på mitt lilla ben) håller inte längre. Jag tror att jag svarade på frågan vad jag har gjort ungefär femtiofyratusen gånger i går. Skönt med en buddy som avslut på dagen.

Ovanligt Kul Dag På Jobbet

Fredag och konferens. Den här gången var det vi (jag eftersom jag är koordinator) som höll i den. Jag tycker att det är riktigt kul att arrangera konferenser. Event planning men utan festen (ofta i och för sig även innehållande lite sådant). Det är roligt att gå från ingenting, till att kontakta en massa människor och sätta ihop ett program, fixa med allt praktiskt, bjuda in och se deltagarlistan växa och sedan se allt gå ihop och bli en bra dag. För konferenser är trevliga. Man kommer ut från sin vardagliga arbetsmiljö, får umgås med en massa likasinnade människor och förhoppningsvis går man därifrån med ny kunskap. Det var en bra dag i går.

Leva i Nuet

Kvällen spenderades med updates, killsnack, träningsprat och inte minst funderingar över livet och vad man ska göra med det. Jag och Alexandra är väldigt lika i att vi har gjort ungefär samma saker hittills. Vi har båda bott i USA flera år, är nu tillbaka i Sverige och funderar på att rota oss här. Jag i Sthlm och hon i Gbg. Båda är vi karriärskvinnor (vad det nu innebär?) så vi har många gemensamma frågor som vi ställer oss. Till exempel: hur vet man att ett beslut man tar är rätt? Det kan man inte veta när man tar det. Det ger sig. Allt ger sig.

Jag kom på härom dagen att nu är första gången i mitt liv då jag inte har en plan för vad jag ska göra den närmsta tiden. Jag har kommit på att det spelar ingen roll om man har en plan eller inte. Det som händer det händer ändå, med eller utan en plan. Jag lever väldigt mycket i nuet för tillfället. Vad jag gör om ett halvår? Fråga mig om sex månader.

Long Lost

Jag gick Avenyn upp en liten bit, tog av in mot Vasastan, genom Haga och bort till Linné. Där satte jag mig på ett café och väntade in en long lost friend.

Mitt Fynd

Jag fyndade igen - i mina mått mätt.

Rosenmetoden

Det var Hälsomässa i Femmanhuset i dag. Inget att hoppa i taket för. Jag hamnade hos en kvinna som håller på med Rosenmetoden. Hon kände på mig och konstaterade att jag hade börjat bära tunga saker alldeles för tidigt i livet. Saker som jag fortfarande bär med mig. (Jag fattade ingenting). Man kan behandla detta så att mina spänningar släpper. Jag kan få hjälp med att lyfta ur den här lilla flickan så att hon går bredvid mig och håller mig i handen istället för att bo inom mig. Där var jag tvungen att resa mig och gå för att inte börja asgarva. Plötsligt längtade jag hem till min naprapat i Stockholm.

Run Forest

Jag läste senaste numret av Runners på flyget ner till Göteborg. De har listat årets alla lopp. Jag prickar för och bockar av.

Klar Sikt

Det var soligt i dag, märkte jag när jag sprang iväg till bussen som gick till Bromma Flygplats. Jag fick kisa. Dags att flyga igen ja, med klar sikt.

Kravlista

Det snackas mycket nu om att dejta på nätet. Det känns som att alla singlar har provat på det. Jag tycker personligen att det är bättre att göra det än att gå ut på krogen och försöka hitta Mr Perfect. Visst finns det säkert freaks på de här dejtingsajterna också, men överlag så tror jag att det är seriösa människor som bara inte har hittat den rätta. Det låter ju som jag.

Some times I wonder. Ibland undrar jag. Finns den jag letar efter? Då tror ni säkert att jag har världens kravlista. Fel. Det enda kravet jag har är att jag ska vara attraherad av killen och att han ska tycka om mig för den jag är. Inte vad jag har eller något annat, det får han på köpet. Så enkelt är det. Samtidigt får det inte vara någon desperat kille som vill ha barn om ett halvår. Det är jag inte riktigt klar för än. Varken flytta ihop eller skaffa familj på ett par år, eller fem eller så. Vad vet jag? Sådant kan man inte planera, men om jag ska sätta en preliminär tidsplan nu så ser den nog ut så.

Frågan igen då: finns det någon singel som uppfyller mitt enkla krav? Okej ett utseendekrav har jag. Han måste vara längre än mig. That's it.