Jag - ett ego?

Ibland undrar jag om jag är en dålig människa? Jag gör liksom min grej och inte saker för att jag "bör" eller för att det kanske skulle vara mer passande att... Jag har lämnat min familj och alla mina vänner hemma i Sverige och flyttat till andra sidan jordklotet. Övergett dem kan tyckas, men jag ser det inte så. Det gör inte min familj heller, absolut inte, men jag undrar vad andra tycker? Inte för att jag bryr mig om det men.

Jag fick frågan igår om jag inte saknar min familj och mina vänner där hemma. Självklart gör jag det, men sanningen är faktiskt den att jag har bättre relation med min familj när jag inte är runt dem. Konstigt kan tyckas, men eftersom jag inte trivs hemma och inte vill vara där så är jag heller inte den person jag är när jag är här borta och är lycklig. Jag är verkligen inte lycklig hemma. Jag trivs inte där. Samma med mina kompisar. Jag har bättre kontakt med de flesta över Facebook och email än vad jag har kontakt med dem när vi bor i samma stad. Vi hinner aldrig ses ändå. Alla har så fullt upp med sitt. Jag är dessutom den enda av mina barnsdomskompisar som fortfarande är singel och de har inte samma tid för mig som de brukade ha. Helt förståeligt.

Vad jag tror att jag försöker komma till är att det jag väljer att göra, gör jag för mig själv, absolut, och det kan verka själviskt och ego att bara lämna allt och sticka till det som är bättre. Jag vill dock inte leva mitt liv enligt vad som hade varit mer passande och sedan ångra att jag gjorde så eller något jag inte gjorde. Antagligen lever man bara en gång och jag tänker inte sitta bitter och sur när jag är pensionär. När jag är där ska jag istället sitta och titta tillbaka på hur j-kla kul jag har haft och att jag har levt precis det liv jag önskade. För det är precis det jag gör just nu. Jag lever mitt drömliv! Jag skulle inte vilja ändra någonting just nu. Visst, jag strävar efter mer, men var sak har ju sin tid. Jag fortsätter att drömma, och faktiskt uppfylla mina drömmar till skillnad från många andra.

Det finns tre sorters människor: de som tar tag i saker och ser till att de händer, de som ser på när saker händer, och sen de som undrar vad f-n som hände!?

Gissa vem jag är? :)