Vem hade trott?

Idag var jag på Rotary igen och höll föredrag. Det är konstigt. För några år sedan, eller närmare bestämt på högstadiet och i början av gymnasiet, hatade jag att stå inför folk och prata. Det här gick över när jag gick Företagarlinjen på gymnasiet och hade eget företag och var mer eller mindre tvungen att presentera det då och då. Nu älskar jag att stå och prata inför folk, små som stora publiker. Helst vill jag ju prata om något jag kan mycket om, men det brukar gå bra vilket som. En klasskompis sa till mig för längesedan "Ellinor, du säger alltid så kloka saker. Du säger liksom aldrig något dumt". Maybe?

Idag var det Borås näringslivstopp som lyssnade på lilla mig. Det gick bra, faktiskt bättre än förväntat. Jag är aldrig nervös inför sånt här längre. Jag tror det beror mycket på min tid i USA också där scenskräck knappt existerar mer än på scenen i American Idol. Vem hade trott för längesen att jag som var så blyg som liten skulle bli en riktig PR-tjej? Inte jag. Det blir aldrig som man har tänkt sig. Livet är fullt av överraskningar. Live it!