Harmoni

Idag har varit en sån där dag då det har hänt en massa bra, helt oförväntat. De är de bästa dagarna. När man går och lägger sig med ett leende på läpparna. När man är riktigt nöjd med vad man har presterat. Egentligen har jag inte gjort något speciellt, mest bara varit mig själv, och det är det som är det allra bästa. När man kan vara sig själv till 100%, göra saker helhjärtat och bli uppskattad för det. Då blir man glad. Man är i harmoni med sig själv och med andra.
Det kan även vara tvärtom. När det inte spelar någon roll hur mycket man än anstränger sig, för allt blir bara fel ändå. Alla tittar snett på en så fort man öppnar munnen och allt känns bara obehagligt. Man vill mest bara gå hem och dra täcker över huvudet. I sådana situationer finns det egentligen bara ett enda fel. Man befinner sig i fel sällskap! Alla människor går helt enkelt inte ihop. Det är ingen idé att skylla på att andra är "konstiga", inte heller att undra vad det är för fel på en själv. Sällskapet och situationen är helt enkelt inte meant to be. Jag har blivit väldigt bra på att skilja på detta och omger mig numera bara med människor som ger mig energi, istället för dem som tar. Simpelt, men ändå inte alltid så lätt att upptäcka i tid.