Det svenska julbordet är ju också intressant. En jumla blandning av det mesta. I år hade vi äntligen tagit det sunda beslutet att ta bort dopp i grytan. Tack för den. Revben har kommit in istället eftersom min kusins man är från långt upp i landet och vill ha det. Inte mig emot. Julskinkan finns alltid där, liksom lax och lite korvar och ostar. Jansons Frestelse är min favorit, men hur gott låter det då när man ska försöka förklara det här för någon som inte är lika familliar med svensk julmat? Potatisgratäng med ansvjovis. Nja, låt maten tysta mun istället.
fredag 25 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar