måndag 7 juni 2010

Ego?

Är inte egenföretagare väldigt egoistiska? Åtminstone mer egoistiska än anställda på större företag där man jobbar tillsammans för att nå gemensamma mål? Vi egenföretagare jobbar för oss själva, för att tjäna pengar till vårt eget hus. För att inte tala om idrottsmän- och kvinnor. De tränar dagarna i ända - för att bli bättre än andra. Vem hjälper det, förutom dem själva?

Jag kan känna det ibland. Här springer eller cyklar jag omkring och har roligt, samtidigt som barnen svälter i Afrika. Borde jag egentligen inte ägna min tid åt goda gärningar? Men, here's the thing. Jag är säker på att det jag gör hjälper någon, på något sätt. Kanske inte direkt, men indirekt. Genom att jag visar att man kan lyckas med det man strävar efter, utan några självklara förutsättningar, hoppas jag att andra blir inspirerade att göra detsamma.

Jag har en del förebilder, både idrottare och andra. Gemensam nämnare i mina ögon är att det har gått sin egen väg i livet och satsat på det de tycker är roligt. På det sättet är de förebilder för mig. De har struntat i att andra sa till dem att "Det där kan du ju inte göra. Gå och skaffa ett riktigt jobb". Förebilder och idoler är bra. Det får en att vilja satsa lite mer. Kan han eller hon så kan väl jag? Man måste ju givetvis vara realistisk och inte ställa upp i Idol om man inte kan sjunga, för att ta ett dumt exempel.

För att komma tillbaka till ämnet. I vissa ögon är vi säkert egoistiska, men jag ser det så här: om jag är lycklig så kan jag göra andra människor lyckliga. Lycklig är jag när jag gör det jag tycker om. Jag hoppas alla gör det. Livet är för kort för att inte göra det.

Inga kommentarer: