Welcome To My Life

Vi pratade om det här idag, jag och Katarina. Varför är vi aldrig nöjda? Varför strävar vi hela tiden efter något bättre, något nytt, något ännu mer spännande? Varför verkar alla andra vara så himla nöjda och inte vi? Faktum är att jag är ju väldigt nöjd med mitt liv just nu. Hade jag inte varit det så hade jag gjort något åt det. Jag har väl levt mitt liv såhär de senaste snart tio åren, always on the go. Jag är en nyfiken liten filur. Jag vill göra saker, se platser, uppleva. Jag kan inte ångra något jag inte gjorde. Jag har många drömmar och mycket jag vill hinna med i livet och jag betar av dem sakta men säkert. Jag berättar inte ens en tiondel av mina drömmar för andra. Det räcker att jag själv vet. Så det handlar egentligen inte om att jag inte är nöjd. Jag bara vill så mycket. För första gången börjar jag dock binda upp mig med saker och ting, lite medvetet. Det betyder inte att jag låser mig helt, det har jag väldigt svårt för. Vad är det värsta som kan hända, brukar jag fråga mig själv när jag börjar fundera för mycket? Man måste våga chansa för att vinna. Det gäller allt; kärlek, jobb, you name it. Den som vill hänga på mig i livet är välkommen. Jag vill ha med alla som vill vara med - och vice versa.