Jag skulle ju gå och träna. Hade planerat att köra mitt styrkepass. När jag kom till receptionen frågade tjejen där:- Ska du gå på något pass? Vi har platser kvar på Spinning Puls klockan sex.
Som om det var menat liksom.
- Nej, jag kan inte träna spinning. Inte min grej, svarade jag.
- Hoppsan, jag råkade visst trycka ut en lapp. Här har du ett pulsband. Gå och värm upp nu.
Jag blev ganska paff, tog pulsbandet, bytte om och värmde upp, som hon sa. Fem minuter i sex satt jag i spinningsalen med ett pulsband under bröstet. Jag började trampa. Jag trampade och trampade. Jag svettades och svettades. Jag var arg och glad samtidigt. Arg för att jag gjorde något jag inte tyckte om och för att det gjorde ont. Glad för att jag faktiskt gjorde något jag inte tyckte om och för att det faktiskt gjorde riktigt ont.
Ut kom jag efter en timme. Mötte min PT.
- Men hej, hur går det med träningen?
Halvdöd som jag säkert såg ut svarade jag:
- Jag har precis tränat spinning för första gången på säkert tio år. Eller femton.
- Härligt! Jag märkte med en gång att det är stake i dig. Fortsätt köra på.
Med ett leende på läpparna gick jag och duschade och bastade. Vart köper man spinningskor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar