
Jo men visst har jag varit liiite bitter i dag. Jag har grinat illa åt alla killar som har gått runt med blommor och vägrade att smaka på geléhjärtanen som låg i en skål vid lunchrummet. Jag har till och med tröstätit choklad (fyra rutor 90%-ig, gör inte det för man mår illa). Som topp på det mötte jag Erik, en före detta klasskompis och sedan även kollega, och fick följa med och köpa rosor till hans flickvän. Efter det gick jag och tröstshoppade två par jeans.
När jag hade gett upp hoppet och bestämt mig för att åka hem, byta om och som sagt springa ifrån den 14:e februari plingade det till i telefonen. Under kan tydligen ske. Jag stack ut och sprang ändå, hann med en snabbdusch och sprang sedan tillbaka till min Alla Hjärtans Dag-dejt. Och ja, för er som undrar, det var med den enda personen jag ville spendera den här kvällen med. Det finns hopp, till och med för lilla mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar