Ut på Djurgår'n då. Vi var inte ensamma där. Det är det här som är så underbart med att bo i en stor stad där inget vet vem man är. Det är sällan man springer på någon man känner som nyinflyttad. Man slipper stanna och prata med varannan människa, men framförallt, man kan gå och prata om vad som helst utan att vara rädd för att den som går bakom ska höra vad man säger, och bry sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar