Det sista halvåret är inget jag vill återuppleva när det kommer till välmående. Det har varit ett steg framåt - tre, fyra, fem bakåt. Jag har haft konstant ont någonstans utan att kunna göra något åt det själv. Hade det varit armen jag hade haft ont i hade det varit en annan sak, men fötterna? Fötterna är liksom basen för kroppen, har jag insett. Särskilt för någon som är van att träna mycket och som behöver det för att fungera optimalt. Nä, nu får det vara nog. I'm done and over with att ha ont. Jag tänker vara extra snäll mot min kropp från och med nu och låta bli att träna om jag känner att det ens finns en enda liten chans att jag skulle kunna få ont efteråt (mer är träningsvärk). Tar inga fler risker nu. Nu är det vår och jag är på väg ut ur skalet och bli mig själv igen. Det ser jag fram emot. Nu går det bara framåt. Tänker inte ens säga "peppar peppar" för det finns inget alternativ. Enough is enough och lyckan är enorm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar