Jag sov dåligt i natt. Vaknade flera gånger och var bara så glad. Nu har jag officiellt fått mitt liv tillbaka. Jag vågade inte riktigt ta ut segern i förskott i går utan ville vänta tills i dag och känna efter, men jag har inte ont. Som jag sa till LilSis i går.
- Det känns som att den här skiten jag har haft i kroppen är på väg att försvinna.
Jag har ju dragit på mig både det ena och det andra, som följd av det som hände i början av september. Ingenting har läkt och kroppen har känts svag och fel. Ett hopplöst ekorrhjul. De senaste tre dagarna har jag börjat känna mig som Ellinor igen. Stark, frisk, pigg och glad. Fötterna känns bättre och bättre, jag kan springa utan att få dåligt samvete för att det kanske går åt fel håll. Såret i handen läkte på ett kick, från att knappt ha kunnat använda den några dagar där. Med tanke på att min vänsterfot var som en ballong för två veckor sedan och att den nu är i samma storlek som den högra, att jag sprang en halvmara i går och inte har ont i dag, det måste ju betyda att jag härmed är hel igen. Hela jag. Jag är glad. Firar med en skogsrunda i mina FFs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar