Materialsporter

Det är synd att många sporter är så materialberoende. Man kan inte bara cykla längre, det är liksom cykeln som bestämmer hur duktig du är. Eller? För att inte tala om kläderna. Jag ser tjejer på Kungsholmen springa i kort-korta kjolar. Där har det gått för långt för mig. Jag är någonstans mittemellan. Jag vill ha bra grejer, för det är både lättare att utföra sporten och roligare för att man känner sig "rätt", men det finns gränser. Jag springer inte i en alldeles för stor collegetröja, det skulle bli jobbigt, samtidigt som ni aldrig kommer att se mig i enbart en sporttop och korta hotpants.

Jag har en grej - "a thing" - för löparskor som ni ju har sett. Tjompa förklarade det här väldigt bra härom kvällen med att det är sådana vi tjejer är. Vi gillar skor, det spelar ingen roll vilka sorts skor det är. Bra, nu känner jag mig normal igen. Jag älskar även träningskläder och har en hel garderob med bara det. Det är ett intresse jag har och jag lägger hellre pengar på bra träningskläder än en klänning till en fest för flera tusen kronor som jag har en eller max två gånger. Men det är jag det.

När det kommer till de lite dyrare tillbehören som cyklar då. Mina cyklar är inte billiga, men de är absolut inte de dyraste som finns på marknaden. Herregud, det finns cyklar för flera hundra tusen. Jag har bra grejer för en hyfsad nybörjare, både racern och MTB:n. Jag gillar ju kvalitet, men jag behöver inte ha det allra bästa om jag inte utnyttjar det. Fram- och bakdämpning, för vadå? Det enda jag verkligen tycker att alla borde göra är att lägga pengar på ett par riktigt bra löparskor, om man springer mycket. Med "riktigt bra" menar jag inte de som har mest dämpning. Antagligen precis tvärtom.

Det finns gränser för allt. Man får sätta sina egna.