Ensamhelg

Jag har för övrigt haft en riktigt soft helg. Sovit mycket, något som jag är dålig på under veckorna. Läst mycket tidningar. Det går bra, men inte böcker. Då blir jag rastlös. Korta artiklar som intresserar mig och som jag vet att jag läser igenom fort funkar.

I går hade jag en träningsfri dag. Det blev en långpromenad, men inte mer än så. I dag sprang jag en 15-kilometersrunda. Jag känner fortfarande av att jag var sjuk förra veckan så det gick inte alltför fort. Underbart är i alla fall att det äntligen är höst i luften. Att den var nyregnad i morse gjorde den ännu friskare.

Jag har inte umgåtts med någon i helgen. Jag ville och behövde vara ensam. Jag blev riktigt, riktigt besviken i veckan och har ärligt talat varit ledsen. Jag har Skypat en del med LilSis som också har varit ensam nere i Zürich i helgen. För att citera henne:

- Det är skönt att höra att du är ledsen. Du ska alltid vara så stark. Även du behöver vara ledsen ibland.

Ja, även jag behöver vara ledsen ibland. Men var inte oroliga, två dagar räckte för att inse att det som hände bara var bra. I morgon är en ny dag, en ny vecka och jag är glad igen. Jag är bäst på att glömma och gå vidare. That's what I do. Åtminstone än så länge. Det kommer en dag då jag inte behöver göra det längre, men jag kommer inte att jaga den dagen. Den här hösten är min och det som händer det händer. Ännu ett oskrivet blad (förutom min almanacka) som är öppen för allt som är roligt och för alla som vill vara med.