Jag minns när jag bodde i Österrike och skulle börja jobba som vandringsguide. Samma dag som jag kom ner tog jag mina splitter nya inlines och åkte några mil. Jag kände ju att det skavde lite på hälarna, men jag blev förvånad när både fötterna och rollesbladesen var helt blodiga när jag drog upp fötterna efteråt. Jag skulle gå en utbildning för att bli vandringsguide, som givetvis innehöll en hel del vandring i Alperna. Jag fick gå...helt barfota. Kunde inte ens ha tofflor på mig. När jag sedan kom ut på min destination skulle jag ju sätta upp vandringar också. Jag skaffade en karta över bergen runt omkring och gav mig ut - barfota. Det tog flera veckor innan fötterna läkte så att jag kunde ha riktiga skor men vandringssandaler kunde jag börja ha efter en vecka. Jag är lite försiktig med skoskav efter detta.
onsdag 3 augusti 2011
Skoskav
Moster sa i morse att hon måste gå och köpa skoskavsplåster. Vi gick ju en hel del i går. "No need", sa jag och slängde fram mitt skoskavsapotek. Jag har världens klenaste fötter, på många sätt, men inte minst när det kommer till skoskav. De enda "skorna" jag inte får skoskav i är mina Fivefingers. Jag funderar på att springa Lindingöloppet i FF's, just därför.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar