Mot Ny Form

Vaknade av att det kröp i hela kroppen. Enough is enough. Jag var bara tvungen att få känna benen springa - sätta en fot framför den andra. Kollade temperaturen. För att vara på den säkra sidan tog jag vanliga löpartights under mina vinterlöparbyxor.

Jag vet inte om det var för att jag hade för mycket kläder på mig, eller för att jag har förfallit, men gosh vad tunga benen var. Förra året fick jag känna på hur det är att vara handikappad. Nu får jag veta hur det är att vara ur form - otränad.

Jag kan inte förstå hur man inte kan vilja hålla kroppen i form? Alla som kan alltså. För egen del kan jag lova att det blir inte värre än så här. Åtminstone inte om jag får/kan bestämma själv. Får väl se hur höften känns i morgon. I morgon ska jag även in på en andra magnetröntgen. Efter det ska jag lägga en strategi för hur jag ska komma tillbaka till löpningen på riktigt.