- Dina muskler har ju inget kvar att ge. Det är bara en massa skit här inne, sa hon och försökte trycka ut så mycket som möjligt. Hon frågade hur mycket jag ville att hon skulle ta i.
- Tryck ut det du kan, sa jag men ändrade mig ganska snart. Smärttröskeln var nådd. Jag bokade in en ny tid redan nästa vecka. Man måste ta hand om sig själv och jag har varit en rishög de senaste veckorna.
Nu är jag tillbaka på kontoret i Borås. Det har tagit mig nästan två timmar bara att ta mig in genom byggnaden och in till mitt kontor eftersom man ska hälsa på och krama alla. Jag säger bara så här: It's good to be back.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar