Vägra Vågen

Jag gillar inte vågar. Förstår faktiskt inte varför man har dem hemma. Vad säger väl siffrorna på vågen ändå? Visst att man kan se om man har lyckats gå ner de där extrakilona, om man nu är ute efter det. Men känner man inte det? Märker man inte det på kläderna? Är inte det en bättre måttstock?

Jag vägrar att väga mig. Vill inte veta (för jag vet att jag egentligen väger för lite). Fast å andra sidan. För lite för vad? För vem? Jag har mer energi än de flesta jag känner och jag tror ärligt talat att jag mår bättre än de flesta. Jag har dock känt den sista tiden att jag gärna vill lägga på mig några kilo, mest för att jag ser tanig ut. Inte så mycket för att jag känner mig klen. Men det är klart, några kilo+ kan nog vara bra för att ha något att ta av när jag vill nå bättre resultat med träningen. Nu kom ju en bruten tå som ett brev på posten och tvingar mig sitta still. Det gör att det helt plötsligt blir lätt att lägga på sig lite. Ja det är klart att till och med jag kan gå upp i vikt, om jag som sagt sitter still och äter som en häst. Jag mår inte helt bra av det, men nu har jag inget val. Jag ser det som en "lägga-på-mig-lite-vinterpäls-period". Jag äter som om jag tränar som vanligt (och faktiskt mer "skit" än vanligt då jag, när jag inte tränar, blir sugen på sådant jag aldrig blir sugen på annars).

Slutsatsen av det här, och det jag vill komma till, är att så länge man rör på sig regelbundet och mår bra ska man inte behöva stirra sig blind på en våg. Man känner vad som är ens "må bra vikt" och vi vet alla hur vi tar oss dit. Plus och minus. Vare sig man vill gå upp eller ner i vikt.