I morgon går alltså flyttlasset från Bromma till Huvudstagatan där jag nu ska bo ett tag. Hur länge vet jag inte, det får vi se. Det är bara andra hand. Det ska i alla fall bli otroligt skönt att äntligen få något eget. Kan komma och gå som jag vill. Kan lämna kaffekoppen och datorn och alla papper framme på kvällen om jag vill utan att ha dåligt samvete. Inte för att det inte har fungerat att vara inneboende en månad. Jag kan inte tänka mig bättre människor att vara inneboende hos. Det har varit jättetrevligt, men nu är jag redo att ha mitt egna. Mer än redo.
Jag har faktiskt aldrig direkt bott själv, 27 år gammal. Jag flyttade hemifrån direkt efter gymnasiet, till en familj i USA för att vara au-pair. Inneboende alltså. Efter det, ett halvår i Göteborg. Delade lägenhet med min bror. Efter det, fem veckors reseledarutbildning i Spanien. Hotell. Sedan, Österrike. Delade lägenhet med en kille under vintern. Hade faktiskt en egen vindsvåning i ett sådant där traditionellt Tyrolerhus under sommaren. And then, hem till Sverige och börja plugga. Bodde hemma hos föräldrarna första terminen men flyttade sedan till Jönköping, till en gigantisk lägenhet på Torpa som jag delade med en tjej. Det var sådär. Vi hade fel personkemi och fungerade inte att bo ihop. Stack iväg efter två teminer, till USA och gjorde praktik och projektarbete en termin och bodde återigen hos min au-pairfamilj. Hem över sommaren. Var mest på ön då där vi har vårt sommarhus. Hösten 2007, hemma i Ulricehamn där jag skrev min C-uppsats. Våren 2008, Florida där jag pluggade min sista termin. Bodde med min au-pairpojkes kusin och hennes kille i ett hus i Orlando. Funkade jättebra förutom att jag hade hundhår kvar i mina trosor till och med när jag var tillbaka i Sverige. Sommaren, Stockholm eftersom jag fick jobb för svensk-amerikanska handelskammaren redan innan jag hade pluggat klart men var tvungen att vara i Sverige i 90 dagar för att få nytt visum. Bodde först i ett hus i Täby som jag vaktade åt en familj som var i Californien hela juli. Augusti, en gigantisk sekelskiftsvåning i Vasastan som jag fick bo i om jag flyttstädade när jag flyttade ut. Done and done. Och så bar det iväg till USA igen. Washington DC där jag bodde hos min chef den första veckan tills jag hittade ett townhouse i Georgetown att dela med tre amerikanska tjejer. Bodde där nästan ett halvår innan jag blev av med jobbet och fick flytta in hos min chef igen en månad (låter märkligt jag vet men vi är bra vänner, fast jag fick "sparken"). Hem till Sverige igen då till mammsen och pappsen eftersom jag inte hade något jobb och hade tappat bort mig själv en aning. Visste inte vad jag ville längre och bestämde mig för att "börja om". Startade företag och funderade på vart jag skulle flytta. Bodde på ön hela sommaren och jobbade därifrån. Tiden gick och jag hann faktiskt aldrig flytta hemifrån igen förrän mitt nya, nuvarande jobb dök upp och det blev flytt till Stockholm.
Och här är jag nu. Förstår ni nu att det ska bli liiite skönt med ett eget boende i en stad där jag har bestämt mig för att stanna? För det är klart att jag ska vara i Stockholm. Innerst inne så har jag vetat det hela tiden, men jag ville inte anstränga mig för mycket för att komma hit, utan låta det ta sin tid och komma av sig självt. Och det var precis vad det gjorde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar