Godis + Löpning = ?

Någon tyckte att det var en bra idé att köpa typ två kilo godis att ha i bilen hem. Jag äter vanligtvis inte godis men i dag ville jag smaka en. Big mistake. Vad gäller socker är det allt eller inget som gäller för mig. Har jag tagit en vill jag ha hela påsen. Nu åt jag visserligen inte upp 1,9 kilo godis själv, men alldeles för mycket. Det är förresten inte slut, det står en skål framför mig på bordet just nu, men enough is enough. Nu är det inget som gäller igen ett bra tag framöver. Jag måste komma i form igen.

När jag säger "i form" menar jag att jag vill komma i form för löpning igen. Den flygande känslan som jag hade den där dagen i september när jag sparkade av tån mitt ute i skogen. Jag har en bit tillbaka dit. Jag känner mig tung när jag springer. Foten och högerbenet hänger inte med som det andra. Jag haltar nästan, precis som när jag går. Jag har fortfarande ont i tån (och resten av foten och benet också för den delen) men jag pratade lite med pappas systers man som är läkare och han sa att det tar 3-6 månader till innan alla muskler och senor runt omkring är helt läkta, även om själva benet är ihopläkt. Dessutom sa han att det är bra att belasta foten genom att gå och springa på den, så länge benet som sagt är helt. Det kändes bra att höra och jag laddar för en löprunda i morgon. Om jag nu orkar springa efter allt det där godiset?