Tummen Upp För ---

Ursäkta att jag svär nu, håll för ögonen på ungarna, men jävlar och fan i havet vad skönt det här är. Det känns som en stor jäkla seger. Det är det i och för sig, för mig. Jag sprang tolv kilometer, backe upp och backe ner, utan att stanna eller ens känna av att ha ont någonstans (förutom den sjukaste träningsvärken men det räknas inte). Det kändes nästan för bra för att vara sant. Det bästa av allt är att det är sant. Jag är hel igen. Tummen upp för h-lvete. *Censur på det här inlägget*