Jag vill jättegärna ha en pulsklocka. Mitt mål med löpningen nu när jag snart kommer att kunna springa normalt igen är att få upp farten. För att komma dit måste jag ur det här "bekvämlighetsstadiet". Just nu springer jag (läs joggar) för att det är skönt. Jag skyller på mina fötter och kallar det för rehabträning, men den vågen håller inte länge till. Snart måste jag börja ta i om jag vill utvecklas. Det vill jag. Dock är jag väldigt skeptisk till pulsklockor. Jag såg folk på Varvet som var så fokuserade på sina klockor att de missade allt annat som hände runtomkring. Många såg inte det jag såg. Jag såg folk som satt och hade picknick i parkerna längs med banan, barn som stod och hejade på med ballonger, folk som sprang utklädda till både det ena och det andra. Mest impad blev jag faktiskt brandmännen som sprang i full mundering.
För att komma tillbaka till klockan. Jag behöver en för att hålla koll på min fart, för jag kan springa fort, men jag gör det inte. Jag är bara rädd att, som så många säger, bli helt fixerad vid klockan och glömma bort njutningen med löpningen. Det dröjer nog ett tag till innan jag börjar springa med klocka. Ett alternativ är ju faktiskt att springa med andra som har klockor, så kan de hålla koll på farten och jag kan bara hänga med. Så får det bli för nu. FunBeat, here I come.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar