Jag morsade på stenen som knäckte min tå i höstas när jag sprang förbi. Var väldigt uppmärksam om var jag trampade hela vägen sedan, nästan. När jag bara hade två kilometer kvar slappnade jag av och började titta uppåt trädtopparna istället. Big mistake. Jag hann inte långt förrän jag snubblade på en sten och gjorde en Anjaglidning på magen. Jag har en enda typ av fiender i livet - stenar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar