Livsrensning

En anledning till att jag är i Ulricehamn är att jag har lovat mamma att rensa i mitt drygt 28-åriga liv. Slänga det som ska slängas och bevara det som ska sparas. Det här är både spännande och skrämmande. Jag hittade min sypåse från lågstadiet. Jag minns att alla tjejer valde röd färg och killarna valde blå. Jag valde blå, för jag var lite tuffare än de andra tjejerna. What can I say? Det är svårt att tro att jag kan sy, men jag lovar att det är jag som har sytt den där "hunden". Den har tappat ett öra så det är väl trots allt tur att jag aldrig blev syslöjdslärare. Finns det ämnet ens kvar i skolan nu för tiden?

Sedan kommer vi till biologipärmen från tiden i 8H. Klassen som alla lärare fasade. Som fick lärarna att gråta och som inte fick följa med på den årliga resan till Kullaberg i Skåne, för de var rädda att vi skulle trilla ned för stupet och dö. Pärmen vet jag inte om jag vågar öppna, bäst att låta bli. Skolkatalogerna från gymnasiet blir min kvällslektyr. Sommarens rysare.

Till sist. Flaggan från Mardi Gras. Jag vet att jag har alla beads från de dagarna uppe på vinden. Jag kommer dit i morgon. Jag var med mitt fotbollslag som jag spelade i första gången jag bodde i USA, i New Orleans över Mardi Gras. Året var 2003, jag hade precis fyllt tjugo. What happens at Mardi Gras sure stays there.

Tänk vad mycket man har gjort i livet, och ändå känns det som att det precis har börjat.