Jag ska erkänna att jag fuskade och provade att ta ett löpsteg. Det är ingen fara egentligen och jag skulle kunna springa i morgon, men jag får inte för jag är fortfarande lite trasig. Ni fattar inte vad jag saknar det här. Det är nu det är som allra härligast att springa ute, när det är sådär ruggigt kallt och friskt. Till den solnedgången dessutom.
söndag 13 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar