Misslyckande

"Att lyckas är konsten att misslyckas utan att det märks"

Jag får ofta höra hur modig och tuff jag är som ger mig på saker. Tar mig an uppdrag och ger mig ut på äventyr. Jag vet inte om det är för att jag ser ut som en liten flicka som det anses vara så "modigt"? Never judge a book by the cover vet ni väl. Jag tycker inte att det är speciellt anmärkningsvärt. Vad jag däremot är förvånad över är att det inte är fler som utnyttjar livet till att göra det de vill göra. Jag menar, alla har ju drömmar och saker de vill uppleva. Skillnaden mellan mig och många andra är att jag vågar misslyckas. Innerst inne är jag också rädd för att misslyckas, både inför mig själv och inför andra, men jag tänker alltid att vad är det värsta som kan hända? De enda gångerna jag ibland avstår från att göra saker är om det är med livet som insats, som i somras när vi skulle skydiva över Santa Monica. Det är klart att jag ville och att det hade varit en skön adrenalinkick, men varför kasta sig ut från ett flygplan när jag har det så bra på marken? Min höjdskräck botar jag bättre på toppen av Empire State Building eller på en alptopp någonstans.

Jag utvecklas endast som människa genom en sak - att gå utanför min egen bekvämlighetszon, testa på nya saker, nya kulturer, möta nya människor och så vidare och så vidare. Tror ni förresten att Thomas Edison uppfann glödlampan på första försöket?