Karriärstankar

Jag började morgonen med att gå igenom min Linkedinprofil. Jag har inte som man kanske brukar, lagt till en massa information. Tvärtom så har jag faktiskt tagit bort utbildningar och tidigare jobb. Jag har gjort ganska mycket och allt är inte relevant längre. Jag börjar komma någonstans nu och det behövs lyftas fram och gammal "groll" tas bort.

Om jag skulle lista allt jag har gjort i ett enda CV så skulle man nog undra hur rastlös jag är på en skala? Mitt svar på det är att vissa saker måste man göra vissa tider i livet. Om det är någon gång man ska passa på att prova olika jobb, så är det väl innan man fyller 30? Jag tycker att det blir svårare att vara flexibel ju mer åren går.

Min första fasta anställning har jag nu när jag är 28 år. Jag börjar vänja mig vid det och det är faktiskt inget farligt alls. Det känns "lagom" att vara det nu. Jag har testat på mycket av det jag vill göra, rent karriärsmässigt, men med det inte sagt att jag är färdig. Jag har bara gått in i en ny fas där det är mer på riktigt och inte så "flummigt" och osäkert som det har varit tidigare.

Jag märker när jag pratar med andra om karriär att jag har en mer avslappnad inställning till det hela. Jag tror till exempel inte att jag skulle söka ett jobb bland 500 andra och gå på intervju efter intervju i flera månader innan jag eventuellt får det. Om någon vill ha mig så får de ta mig. Det märker man väl med en gång, om någon är kvalificerad för jobbet och om den personliga relationen är rätt?

Jag har aldrig direkt sökt ett jobb, på så sätt att jag har letat efter det. Självklart har jag skrivit CV:n och varit på intervju, men jobben i sig har jag sprungit på genom att jag har rört mig i de kretsar där jag är och vill vara verksam.

Nätverkande är A och O. Det är sällan man får erbjudanen genom att sitta hemma och vänta.