Crazy

Jag har utsikt över hela Liseberg från mitt hotellrum. Varje gång jag tittar ut ser jag det som förut hette Lisebergstornet och som var ett fint, rofyllt, sätt att roterande se Göteborg. Nu har de byggt om det här till årets nya attraktion på Liseberg - AtmosFear - Europas högsta fritt-fallattraktion med en höjd på 146 meter. Man faller i 100 km/h i tre sekunder. Helt galet. Vem utsätter sig för det? Hmm... Jag vet inte varför, men jag kände ett starkt behov av en ordentlig adrenalinkick i går kväll. Det är långt till Kebnekaise och eftersom Liseberg är precis över gatan var det ganska enkelt. Jag fick tag i ytterligare en galning som hängde på, vi skaffade åkband, and off we went.

Vi hade tur eftersom Danny uppträdde och alla småbarn stod packade som sillar framför Stora Scenen. Det var noll kö och på någon attraktion var vi helt själva. Jag kan säga så här - jag har blivit gammal sedan sist jag var här. Jag var liksom...arg varje gång jag satte mig, fastspänd och bara väntade på att bli kastad upp och ner. Hur kan man, som sagt, göra så här mot sig själv? Och jag skrek. Jag skrek. Och skrattade. Jag tror att mitt sällskap skrattade mer åt mig än åt hur kul det var. För roligt var det ju samtidigt som det var helt idiotiskt. När jag satt 146 meter upp i luften och väntade på att släppas fritt ner mot marken, då var jag inte kaxig. Jag kommer aldrig att göra om det. Jag fick den adrenalinkick jag behövde. I dag är jag glad att stå mittemot och titta ut genom fönstret. Galningar som håller på med sådant där.