onsdag 31 augusti 2011

Att Välja

Jag har en hatkärlek och en extrem dubbelmoral till val. Jag vill ha valmöjligheter, men när det väl kommer till att göra val får jag krupp och kan inte förstå varför det ska finnas så mycket att välja mellan. En anledning till att jag gillar USA är att där finns ju allt. Eller allt och lite till, för att vara korrekt. Jag vill kunna välja, ha möjligheten, men när jag sedan väljer går jag oftast på säkra kort. Samtidigt är jag alltid öppen för nya grejer, men ibland behöver man lite hjälp på den fronten för att det ska hända.

I dag när jag köpte lunch undrade tjejen om jag ville ha vanlig, tomat-, eller spenattortilla.

- Öhh, vad rekommenderar du?
- Spenat.
- Då tar vi det.

Senare fick jag en förfrågan om löprundesällskap. Kan inte i dag, men vi bestämde till helgen. Lördag eller söndag?

- Jag kan båda, så bestäm du.

Jag har börjat med det här nyss. Jag brukade vara den som alltid skulle bestämma och få min vilja igenom. Ingen annan kunde väl göra ett bra val åt mig? När det gäller stora val som val av utbildning, jobb och vart jag ska bo, då väljer jag själv, men när det kommer till vardagsval - same same but different - varför inte lägga beslutet på någon annan? Prova, det är ganska skönt. I dag slapp jag ju gå med beslutsångest hela dagen och fundera på om det hade varit godare med tomattortilla, för tjejen valde ju åt mig.

Här är för övrigt en grym dragning om just val och konsekvenserna av att ha för många valmöjligheter. "Allt var bättre förr när det var sämre", konstateras det.

Inget Sockersug

Det är godisbuffé på kontoret i dag. Jag är inte det minsta sugen. Det sockersug som jag hade i somras är helt borta. Det tar en till två veckor att "avgifta" kroppen om man äter mycket socker och vill bli av med suget. Avgiftningen innebär både abstinens och huvudvärk, men det går över.

Jag sitter ute i caféet och jobbar nu (har flyttat runt i dag för att få lite omväxling). Håkan som sköter caféet vet att jag inte äter godis. Han tycker att jag är Hälsan Själv och förstår inte hur jag kan ha sådan karaktär. Han har själv idrottat hela sitt liv och jobbat som sponsoransvarig för de flesta stora idrottsstjärnorna i Sverige. Ändå tycker han att jag är galen. Han försökte prompa på mig frukt, men jag är proppmätt efter den där smoothien. Till slut kom han med en Loka.

- Dricka måste du i alla fall göra, flicka lilla.

Jaja, okej då.

Eftermiddagsboost

På grund av seg uppkoppling har jag jobbat med "sådant-jag-aldrig-hinner-annars" i dag. Är väl förberedd inför en konferens nu på torsdag och fredag, så i dag passade det faktiskt bra med en dag delvis offline. Jag har skrivit en massa text och ett par timmar efter lunch hade jag både skriv- och hjärnkramp. Det har öppnat ett Blueberry farligt nära kontoret, så jag gick dit och satte mig och läste en tidning i lugn och ro och drack en smoothie. Den här är fullproppad med bra energi. Lyssna på det här: cashewnötter, jordnötter, banan, kokos, havremjölk, ingefära och bär. Nu går jag bra resten av eftermiddagen också, back in office.

Bara Gör Det

Anna har bett mig att hjälpa henne med kosten. Hon vill "tajta till sig" lite. Jag är faktiskt ganska duktig på kostlära, så nu när vi springer ihop en kväll i veckan får hon redovisa ungefär hur hon har ätit sedan vi såg sist och så ger jag henne feedback. Det är inte alltid lätt. Det är en ganska lång väg mellan att ha noll koll och att bli hälsofreak. Jag är hälsofreak på det sättet att jag vet det mesta om vad livsmedel innehåller. Däremot är jag inte freak när det kommer till att verkligen leva efter att äta så perfekt som möjligt. Varför ska jag göra det? Vad får jag ut av att dricka råa ägg istället för att äta dem kokta med Kalles Kaviar, bara för att det är nyttigare? Ingenting. Tvärtom, jag är en livsnjutare som både vill ha kakan och äta den. Nu går ju inte det, så jag nöjer mig med en halv kaka.

Jag har ju berättat att jag lever enligt 80/20 (80% "nyttigt" och 20% "onyttigt"). Nyttigt och onyttigt kan definieras olika. För mig är det "onyttigt" att äta bröd, men jag gör det ibland för att jag tycker att det är gott. För andra är det onyttigt att äta godis, men det existerar knappt i min värld. Det händer väldigt sällan att jag äter godis (eller chips eller liknande "fredagsmysmat") och då hamnar det snarare i kategorin "en gång är ingen gång". Jag får inte ut något av att äta socker och en massa snabba kolhydrater. Tvärtom, det tar min löpning och övrig träning flera steg bakåt istället för framåt, som den kommer av rätt mat.

När jag då ska "coacha" Anna får jag börja med att analysera vad hon äter nu och hur hon kan göra små steg för att förbättra sin kost. Jag kan inte gå in på detaljer som att hon ska äta päron istället för banan. Det är bra om hon äter frukt över huvud taget. Jag tänker heller inte förbjuda henne att äta kakor och glass någon gång ibland. Det är det hon gör ofta, varje dag, som spelar roll.

För mig är bra mat en av livets basala hörnstenar, precis som träning är en och sömn är en annan. Allra piggast och gladast är jag om alla de här är i balans. Jag lever inte perfekt, tro inte det. Jag struntade faktiskt i allt det här i somras och bara njöt av livet. Åt glass mer eller mindre varje dag, för att jag ville det. För att jag hade bestämt mig för att ta ett nytt och ordentligt tag när hösten kickade igång igen. Hösten är här nu. Ingen mer glass. Min lunch i dag med tortillabröd var kanske inte den bästa. Inte heller vitaminvattnet som jag sitter och sippar på nu. Det är väl en 20-dag i dag då? Huvudsaken är att jag har balans.

För er som vill må bättre genom att äta bättre - använd ert sunda förnuft. Ni vet att socker inte är bra. Ni vet också att allt som är sött antagligen innehåller socker, till och med ketchup. Fett är inte farligt, men ät först och främst "nyttiga" fetter. Googla nyttiga fetter om ni inte vet vad jag pratar om. Det svåra med att komma igång med ett hälsosamt leverne är inte att skaffa sig kunskapen. Det svåra är att faktiskt göra det. Det enda som hjälper är faktiskt att...ja, bara göra det.

En sak till. Jämför dig aldrig med någon annan. Du är du och du och din kropp är unik.

Ständig Uppkoppling

Mycket riktigt, jag hade ett hederligt modem i dataväskan. Gissa om folk runt omkring mig är avundsjuka på mig nu när jag kan surfa och inte de? Man får väl se till att gardera sig. En värld utan uppkoppling är nästan som en värld utan löpning. Nästan.

Stressig Lunch?

Jag hade ingen lunchdejt i dag, för att jag helt enkelt hade tänkt jobba över lunchen för att jag har mycket att göra. Då gräver något smart-ass av bredbandskabeln till hela huset där jag sitter och helt plötsligt föll den planen. Jag sprang ut på stan istället och passade bland annat på att skaffa nya kaffekapslar. Men så kom jag på att jag antagligen hade med mig mitt backup-modem i dataväskan och köpte med mig lunch och skyndade tillbaka till kontoret. Det finns ett ställe nere i tunnelbanan vid Östermalstorg (Stureplanssidan) som gör världens godaste wraps. En sådan fick det bli som jag tryckte i mig, ståendes tillbaka vid skrivbordet.

Det låter som att jag stressar och det kan nog verka så, men faktum är att jag är lugnare och mer harmonisk när jag multitaskar och när saker går fort. När det däremot går långsamt, blir jag stressad. Jag är konstig. The other way around.

Godkänd

Klippning bra - check. Gillar min nya spray också.

Inte minst är jag glad att jag har fått tillbaka min naturliga hårfärg. Anledningen till att jag tonade håret mörkt förra hösten var dels att jag tyckte att det var torrt och livlöst, dels att jag ville ha en förändring.

Nästa gång jag vill ha en förändring ska jag köpa ett nytt läppglans eller något. Mot torrt hår finns andra lösningar än att byta hårfärg. Aldrig igen.

Mina Droger

Jag dricker inte jättemycket kaffe men det blir en eller två kapslar varje morgon. Om jag är hemma på helgen blir det fler. Nu måste jag fylla på mitt medicinskåp igen för jag har snart bara decaf kvar. Jag tog faktiskt en sådan i går kväll men de smakar inte bäst. Jag saknar "koffeinsmaken".

Jämte kaffekapslarna i medicinskåpet ligger alla mina andra piller som består av Ipren och Alvedon som jag köpte när jag var sjuk för två veckor sedan. De lär nog ligga kvar där till nästa gång jag blir sjuk. Jag tycker inte om att ta tabletter, men ibland är det faktiskt bra att ha hemma. Typ när bihålorna håller på att explodera.

Min morgondrog är kaffe. Resten av dagen går jag på ren adrenalin.

Fräscha Toppar

Jo då, det ser bra ut än så länge. Friska, fräscha toppar. Får se hur det ser ut när det har torkat.

tisdag 30 augusti 2011

Mogen

Jag kan däremot rapportera live att en av mina avokados har mognat. Men bara en. Den åt jag upp nu efter träning och dusch. Den är lika död som mina ben.

No Stretch

När Anna hade bestämt sig för ett par långa löpartights testade vi dem genom att springa ut till Djurgården, hela vägen runt och tillbaka till stan. Det blir en bra runda, drygt 12 kilometer. Jag stretchade inte efteråt för jag vill inte vara överrörlig, som akupunkturkvinnan påstår att jag är.

Jag kan inte avgöra än om klippningen blev bra eller dålig eftersom jag satte upp det i en hästsvans och med ett hårband direkt för att jag skulle träna. Jag återkommer med den rapporten.

Kemtvätt

Frisören använde dock en spray i slutet som jag gillade. Det visade sig vara en "torrspray" som man kan använda när håret inte är nytvättat för att det ska se fräscht ut ändå. Det jag gillade med den var att den gav både stadga och volym. Jag har sällan "fettigt" hår för jag tränar så ofta så jag måste även tvätta det ofta. Inte varje dag, men varannan eller max var tredje. Jag köpte sprayen för volymens skull. Nu blir det kul att fixa håret igen. Ingen mer rishög.

Klippning & Shopping

Jag fick panik i går morse när jag skulle fixa i ordning håret. Det var bara en enda stor rishög. Jag insåg att jag inte har klippt mig på fyra månader och att det var det som behövdes. Jag lunchade på Kungsholmen i dag men en väl inbodd Kungsholming som borde veta var man ska klippa sig. Jajemen, en salong nästan bredvid där vi var. Jag gick in och lade huvudet på sned och fick en tid senare på eftermiddagen.

Hann med klippningen innan jag mötte Anna där jag hade lovat att ställa upp som löparklädershoppingråd. Jag gick och begrundade min återvunna frisyr i spegeln medan Anna höll till i provrummet och undrade varför frisörer aldrig kan styla mitt hår som jag vill ha det? Kan bäst själv antar jag, som vanligt?

Dagens Teknik

Jag hade inget möte tidigt på morgonen i dag och eftersom jag knappt sov någonting förra natten bestämde jag mig för att inte ställa klockan på ringning i dag. Förra veckan stod den på 5:30 mån-fre. Jag vet ju att jag vaknar tidigt ändå - men just i dag, just i dag - tror ni inte att min käre far ringer och väcker mig? Det slår aldrig fel. Det händer en gång i halvåret att jag inte ställer klockan på ringning en vanlig arbetsdag, och han lyckas alltid tajma in detta.

Hur som haver, jag var up and working klockan åtta ändå. Dagens teknik gör ju att jag kan jobba när som helst, vart som helst, så länge jag har uppkoppling. Jag har redan hunnit med hur mycket som helst, trots att jag precis kom in till kontoret. I och för sig bara för att byta lap topen mot iPaden och dra iväg på ett möte. Dagens teknik - I love it.

måndag 29 augusti 2011

Sweet

Jag delade ut mitt superhemliga recept på kanelbullar i går till Matt, en kompis i London. I dag har han testat det. I'm proud.

Kallt i Kort-Kort

Jag tog följde med mina löparbuddies till St Eriksplan och gick över bron till Fridhemsplan där jag handlade lite mat innan jag tog tunnelbanan hem. Jag skäms inte för att gå i cykelbyxor i T-banan, men det var lite kallt, post-träning.

Löparpjäxor

Killen som höll i intervallpasset drog lite löpteknik med oss i början. Han refererade mycket till Jonas och barfotalöpning. Själv fick jag rysningar i hela kroppen när jag såg skorna de flesta sprang runt i. Pjäxor. Tänk om alla bara kunde prova att springa i lite lättare skor. Man behöver inte ge sig på Fivefingers med en gång (helst inte), men de där megadämpningarna med extra inlägg stjälper mer än de hjälper. Det kan jag lova. Det är som natt och dag att springa i lätta skor mot tunga och klumpiga. Helt plötsligt är det du som springer och inte skorna. Try it.

Runday Monday

Jag var lite tidig men jag såg två tjejer som satt och väntade och som såg ut att leta efter samma som jag. Jag gick dit och mycket riktigt, de skulle löpträna med Runday. Världen är verkligen liten. En av dem pluggar ihop med min systers kompis och den andra jobbar med marknadskommunikation precis som jag, har läst exakt samma utbildning och har dessutom haft eget företag. Det visade sig att vi hade fler saker gemensamt, till exempel hur vi tränar. Vi är uthålliga och springer gärna långt men inte lika gärna snabbt.

Det tog knappt fem minuter till innan det var fullsmockat med folk, blandat killar och tjejer mellan 25 och 35. Två tjejer och en kille tog ton och förklarade att de skulle köra tre olika pass i dag. Ett för rena nybörjare, ett distans-/backpass och ett intervallpass. Jag valde intervaller, precis som mina nyfunna friends. Jag och min kommunikationskompis sprang hela passet tillsammans, även om vi inte pratade så mycket de sista intervallerna där det var all in. Vi var alla i extas efteråt. Att vi inte har tränat i grupp förut? Det var nytt för dem också. Jag vandrar fortfarande på små moln.

Jag gillar min nya måndagsrutin och längtar redan till nästa måndag.

Stadiga Steg

Jag avlägger inte nyårslöften längre. De håller väl aldrig ändå? Istället lägger jag upp planer varje år med små mål som jag ska nå. Jag når de flesta, utom att skaffa pojkvän så det har jag gett upp. I år firade jag nyår i Florida. Jag gick där bland palmerna och funderade på hur 2011 skulle bli och vad jag ville uppnå. Här är några av målen jag satte upp.

- Bli frisk och hel (jag haltade runt med min platspjäxa just då)
- Köpa lägenhet
- Göra ett bra jobb
- Börja träna i en klubb (triathlon, multisport eller ren löpning)
- (Skaffa pojkvän)

De tre första har jag uppnått. Det fjärde bestämde jag faktiskt att jag skulle ta mig an efter sommaren när jag hade installerat mig och landat och inte minst fått ordning på mina fötter. Dessutom har det inte gått tidigare i år då jag har lev mitt liv helt Ad hoc. Nu har jag ju även bestämt mig för att få in en del rutiner för att få lite struktur. Jag behöver det. Jag vill ha det.

Då var det "efter sommaren" nu då och jag står med stadiga fötter på jorden. Jag har kollat upp lite triathlon- och löparklubbar med jag vill inte ägna all min lediga tid åt att träna för att jag måste. Jag vill nog ha det lite mer flexibelt, eller åtminstone mindre seriöst. När jag letade lite mer i helgen hittade jag en löparklubb som lät kul. De träffas klockan sex varje måndagskväll knappt två kilometer ifrån där jag bor, så i dag hoppade jag i löparskorna och tog en promenad som uppvärmning till träffpunkten.

Den Perfekta Avokadon

Jag köpte avokados för över en vecka sedan. De var stenhårda då. De är fortfarande stenhårda nu. Jag fattar ingenting. De har till och med legat i fönstret för att få solljus. Jag ger upp och köper nya i dag. Den perfekta avokadon ska ju vara sådär lagom krämig och fräsch. Varför vill inte mina avokados bli det? Work with me.

Stark Inifrån

När jag ändå inte kunde sova kunde jag lika väl gå upp. Jag tog en dusch för att vakna till ordentligt och körde sen lite poweryoga medan håret torkade. Jag tvingar mig själv att få in yoga som en rutin. Jag behöver stärka upp mig själv inifrån igen.

Jag var på akupunktur härom dagen för att jag har så sjukt ont i mina skuldror och min nacke. Dra på trissor, men jag tyckte faktiskt att det hjälpte avsevärt. Jag har inte haft alls så ont som jag brukar i helgen. Hon som utförde akupunkturen undersökte mig först eftersom det var första gången jag var på akupunktur. Hon kom fram till att jag är överrörlig i hela kroppen. Vad fasen, jag som har trott att det är bra att stretcha? Ja visst, tydligen, men inte för mycket.

Jag ska alltså sluta att stretcha efter varje gång jag har tränat (mer eller mindre varje dag) och träna mer yoga som också stretchar ut kroppen, men mer statiskt. Den DVD:n jag har hemma är perfekt. Om man hoppar över andningsövningarna i början och avslappningsövningarna i slutet (så tålmodig är jag inte) tar det ungefär 40 minuter och är riktigt tufft.

Sleepless

Jag känner att jag har sovit ovanligt mycket i helgen, för i natt har jag inte sovit alls. Jag har varit klarvaken och legat och kollat på en massa hemska filmer och serier långt in på natten. Då kan jag ju absolut inte sova. Lyckades slumra till några gånger men drömde mardrömmar och vaknade lika fort. Lagom är tydligen bäst, nästa lördag och söndag ska jag gå upp i normal tid.

söndag 28 augusti 2011

Ensamhelg

Jag har för övrigt haft en riktigt soft helg. Sovit mycket, något som jag är dålig på under veckorna. Läst mycket tidningar. Det går bra, men inte böcker. Då blir jag rastlös. Korta artiklar som intresserar mig och som jag vet att jag läser igenom fort funkar.

I går hade jag en träningsfri dag. Det blev en långpromenad, men inte mer än så. I dag sprang jag en 15-kilometersrunda. Jag känner fortfarande av att jag var sjuk förra veckan så det gick inte alltför fort. Underbart är i alla fall att det äntligen är höst i luften. Att den var nyregnad i morse gjorde den ännu friskare.

Jag har inte umgåtts med någon i helgen. Jag ville och behövde vara ensam. Jag blev riktigt, riktigt besviken i veckan och har ärligt talat varit ledsen. Jag har Skypat en del med LilSis som också har varit ensam nere i Zürich i helgen. För att citera henne:

- Det är skönt att höra att du är ledsen. Du ska alltid vara så stark. Även du behöver vara ledsen ibland.

Ja, även jag behöver vara ledsen ibland. Men var inte oroliga, två dagar räckte för att inse att det som hände bara var bra. I morgon är en ny dag, en ny vecka och jag är glad igen. Jag är bäst på att glömma och gå vidare. That's what I do. Åtminstone än så länge. Det kommer en dag då jag inte behöver göra det längre, men jag kommer inte att jaga den dagen. Den här hösten är min och det som händer det händer. Ännu ett oskrivet blad (förutom min almanacka) som är öppen för allt som är roligt och för alla som vill vara med.

Jag Bloggar Igen

Jag kom precis in från den här solnedgången. It made me think. Det är ett faktum. Jag kan inte inte blogga. Jag har gjort några tappra försök att lägga ner, men jag saknar det för mycket. Så varför är det så viktigt för mig att blogga? Antagligen för att jag tycker om att skriva. För att jag vet att min blogg är uppskattad. För att jag själv håller kreativiteten levande. Ju mer jag har att göra, desto mer får jag gjort.

Många har hört av sig och undrat vad som har hänt, varför jag skulle lägga ner bloggen. Det är inget allvarligt, men att blogga har sina konsekvenser. Än en gång vill jag vara tydlig med att det jag skriver om här inte speglar mitt liv till hundra procent. Jag gör mycket som ni aldrig kommer att få läsa om på bloggen. Dessutom har jag en ganska lättsam och ironisk ton här. Det är i och för sig sådan jag är, jag tar lätt på livet, men är ändå seriös med det jag gör. Jag har humor - lite sarkastisk, ironisk sådär. Jag driver ofta med både mig själv och med andra, utan att någonsin mena något illa. Det behöver man förstå om man ska läsa min blogg utan att ta illa upp. Jag är aldrig ute efter att provocera.

Jag har som sagt alltid tyckt om att skriva. Även om jag skriver mycket i jobbet så skulle jag vilja göra det mer. Är journalistyrket något för mig? Kanske, jag har inte kommit fram till vad jag ska göra när jag blir stor än. Jag har många drömyrken och ett av dem har jag nu. Jag håller mitt skrivande vid liv här, även om det varken är vetenskapligt grundat, journalistiskt grävande eller poetiskt skapande. Jag skriver om en del av min verklighet, med mitt vardagliga språk. Like it or not. Läs det eller inte. Jag är i alla fall tillbaka - för att jag kan.

Någon undrade vad han skulle läsa nu när jag hade lagt ner bloggen. Jag rekommenderade Svensk Damtidning. Jag tar tillbaka det. Det blir mer action här. Welcome back.

lördag 20 augusti 2011

Vi ses och hörs!

Sayonara Baby

Men nu hörrni, vet ni vad? Nej det gör ni inte, än.

Det har hänt väldigt mycket de senaste åren, på alla plan. Nästan inget i mitt liv är detsamma nu som för ett, två och tre år sedan. Det mesta for the better givetvis. Jag skulle inte ha velat missa något. Däremot saknar jag vissa saker som jag hade då och som jag vill - och kan - få tillbaka.

Jag har funderat på det här ett tag, och det är dags för mig att sluta blogga. Det är av många anledningar jag väljer att göra det som jag inte känner att jag behöver rabbla upp här. Jag behöver göra vissa förändringar i mitt liv. Jag säger inte att jag behöver fler nya saker (obviously not) men istället hämta tillbaka en del gammalt som saknas för att Ellinor ska vara Ellinor all in.

Jag som inte riktigt kan svara på frågan varför jag bloggar eller vad jag bloggar om och som ändå här fått väldigt många läsare, lägger ner bloggen nu - för min egen skull. Jag måste göra vissa saker för att vara schysst mot mig själv. Jag är en bra människa mot andra, men ibland undrar jag om jag är lika god mot mig själv? Jag måste fokusera på det som är viktigast för mig just nu, så bloggen får gå och jag blir mer anonym, mindre publik.

Jag kommer inte att radera den här bloggen för gott, än. Jag lägger den "on hold" tills vidare. Jag slänger aldrig något jag tycker om förrän det har gått så lång tid att jag glömmer bort det av mig själv.

Tack, ni som har följt mig. Ni som vill fortsätta veta lite om vad jag gör i livet, ni vet var jag finns och hur ni når mig. Jag vet antagligen vilka ni är också?

Förändringar

För ett år sedan hade jag nyss kommit hem från en sommar i LA och hade en massa nya och spännande projekt på ingång. Jag tränade också extremt mycket. Ända tills den där ödestigra dagen då jag fick för mig att jag skulle ut och orientera. Bilden näst längst ner är före jag stack ut, Bilden längst ner efter. Bruten lilltå.

Det var ungefär då mitt liv förändrades totalt. Det har direkt inte så mycket med tån att göra, även om den också har förändrat hur mitt liv ser ut i dag, men helt klart är att inte mycket är detsamma nu som då.

Hänger Ihop?

För två år sedan startade jag eget företag och var väldigt glad, typ hela tiden. Jag sprang mycket också. Det kan hänga ihop, allt det där?

I Love DC

Det är snart tre år sedan jag tog mitt pick och pack och flyttade till USA för typ femte gången. Den gången trodde jag faktiskt att jag skulle bli kvar, men det blev ju inte så. Livets planer kan ändras snabbt.

Grattis Gullunge

Det är på dagen i dag tre år sedan Leo föddes. Liam och Leo, mina kusinbarn som är världens goaste ungar och som växer upp alldeles för snabbt.