Dags att dra vidare. Helgen är över och jobb kallar. Som jag sa i går så har jag inte mått så bra på länge (inte sedan jag skadade mig) som jag gör nu. Jag har insett att man inte dör av att sitta still. More the other way around. Istället för att ta ett djupt andetag på morgonen och försöka hinna med så mycket som möjligt under dagen, under tiden som jag håller andan, för att på kvällen andas ut och kippa efter andan, tar jag nu djupa andetag hela dagen igenom och känner att min kropp sakta men säkert fylls med energi igen.Det var det perfekta stället att åka till för att vila upp sig, både för människorna och omgivningen. Jag har inte rört mig mer än till och från platser. Det blev ingen cykling på de vackra småvägarna. Inte ens en promenad. Jag vill inte. Jag vill sitta still, för jag vill orka springa igen. Jag sa till Tony när jag gick ur bilen vid flygplatsen att jag ska gå tillbaka till doktorn när jag kommer hem, för min höft blir inte bättre. Både Tony och hans bror är läkare, så de har gett mig lite goda råd på vägen.
Jag saknar redan huset inklusive allt och alla som finns i det. Don't know when I'll be back, men mer förr än senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar