Det här börjar verkligen bli roligt på riktigt - min så kallade triathlonsatsning. Jag vet inte varför jag gör det, men det känns så himla rätt, innifrån och ut. Jag har alltid haft ett stort intresse för träning, men det är är på en annan nivå. Det handlar inte bara om att gå till gymmet. Här måste jag träna regelbundet och tre helt olika sporter som var och en kräver ganska mycket av mig som atlet. Löpningen har ju som sagt tagit ett år för mig att få till så att jag nu känner att jag har byggt upp benen till vad de behöver vara. Cyklingen ligger efter, men se här vad som står i Zac's rum. En TREK-cykel. Ingen racingcykel men den funkar. Han har sagt att jag får låna den när jag vill. Simningen är väl den som ligger mest efter men på gymmet idag pratade jag med en av alla PT's som jobbar där. Det visar sig att han är triathlet själv. Han tyckte det var jätteroligt när jag sa att jag ska prova på det och lovade mig en simlektion nästa vecka. Yes, det här ser ju lovade ut. Nu ska jag se om jag kan byta pedaler på Zac's cykel. Har med mig mina från min TREK-cykel där hemma. Jag vet. Andra packar med sig fem olika bikinis, solglasögon och saronger när de åker på semester. Jag packar...pedaler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar