Är Ensam Stark?

Mitt personliga svar på frågan i rubriken är - ja. Jag återkommer till detta.

Jag har svårt att lita på människor. Det finns egentligen bara fem människor jag litar på till 100%. Som jag vet alltid ställer upp på mig och som finns där. Det är min egen familj, mig själv inkluderad. Mamma, pappa, storebror och lillasyster, och så jag själv. Jag kan förresten lägga till en sjätte person - min au-pairpappa Tony. Det finns givetvis andra människor som jag tror och hoppas skulle ställa upp, men familjen är given. En stor trygghet.

Det här med att ensam är stark. Jag har varit singel i hela mitt vuxna liv (lite beroende på hur man ser på det, men jag ser det som så). Jag har gjort väldigt mycket de senaste tio åren. Rest mycket, upplevt mycket, utsatts för alla möjliga olika utmaningar. Jag har klarat av det här själv och det har stärkt mig. Därmed är jag stark ensam.

Är man ännu starkare om man är två, om man har någon att dela livet och alla upplevelser med? Någon utanför närmsta familjen att lita på? Det vet inte jag (hur skulle jag veta?) men jag hoppas väl i alla fall att livet blir mer värdefullt när man delar det med någon och har någon att bry sig om. Att jag är stark ensam betyder att jag inte behöver någon annan för att känna att jag duger och för att må bra. Det betyder dock inte att jag inte vill ha någon som får mig att känna detta och inte minst att jag vill kunna lita på någon (den blir svår). Den stora utmaningen ligger väl i att hitta någon som vill det här tillsammans med mig. Jag är för första gången beredd att anstränga mig för att göra det. I dag, om en månad eller om ett år. Men som Frank i Tele 2:s senaste reklam säger:

- We already have a great product, so there's no need to rush it.