Ett Mirakel

När jag var längst in i skogen ringde K som födde lilla Bonnie i söndags. De hade precis varit på återbesök på sjukhuset och var hemma nu om jag ville komma och hälsa på. Jag styrde kosan direkt dit.

Sist jag träffade K hade hon en stor mage. Nu var magen väldigt mycket mindre och det som då låg där i var nu en bebis som låg i en vagn. Svårt att fatta att det är så här det funkar. Om en månad är det vår tur. Helt ofattbart.

Bonnie var så söt. Så liten. Som sagt. Snart är vårt lilla mirakel också ute. Lääängtar.