Jag var ute i Ulricehamn igår kväll, på Hotellet närmare bestämt. Det var inte tänkt så men det blev så. Jag kom på när jag satt där att det var tre år sedan sist, och den gången var det nog säkert tre år innan dess. Så spännande är det på en skala. Gillar man skvaller är det kul, men det gör inte jag. I could care less. Hur som helst, jag var femte hjulet (surpise, surprise) men det var hur trevligt som helst, i början, tills resten av Ulricehamn kom. Jag och min syster diskuterade det här idag. Alltså det är samma gamla folk som kommer dit, som alltid har varit där, som är där varje lördag. Samma gamla folk, trots att åren har gått. Att man aldrig tröttnar, jag förstår inte. Jag får ångest. När samma killar började stöta på mig som gjorde det när jag var arton, då kastade jag in handduken och gick hem och lade mig hos mamma och pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar