Because I Can

Jag läste en krönika för några månader sedan där en tjej skrev om att vara ung - "i sina bästa år" som alla andra påstod. Hon hade precis fyllt 25 år och hade fått höra detta sedan hon var 20, att det är ju nu hon ska passa på att göra saker, medan hon är ung. Krönikan kom in på ett spår som jag håller med om i allra högsta grad -> tiden mellan 20 och 25 sög verkligen. Hur i hela piiip ska man kunna göra vad man vill när man antagligen pluggar (=fattig), inte vet vad man vill med livet (=förvirrad) eller inte har hunnit jobba tillräckligt, eller alls, för att få respekt (=oerfaren och inte tillräckligt kompetent). Förklara det för mig. Det värsta är nog det sista, att man som ung inte får den respekt man förtjänar. 50-åriga gubbar som kallar dig "lilla gumman" och ber dig gå och hämta kaffe. Den som har betett sig så mot mig har fått känna att han eller hon lever, tro mig. Jag tappar respekten för folk som inte har respekt för mig, hur ung och oerfaren jag än må vara. Det finns alltid något jag kan och har som den personen i fråga inte har.

Nu är jag 27 och det är först det senaste året som jag har börjat trivas med livet. Jag känner mig bekväm med vem jag är, jag har pluggat färdigt och börjat tjäna pengar och jag får respekt för min kompetens, trots att jag fortfarande är förhållandevis ung. Jag är inte bunden till någon eller något eftersom jag är singel och inte sitter på någon dyr bil eller lägenhet. Jag kan göra i stort sett vad jag vill, och det gör jag. Jag trivs med läget just nu, förutom att jag gärna skulle ha en fin lägenhet i Gbg eller Sthlm, men det ingår i planen lite längre fram. Det är ju inget kul att ha ALLT nu. Jag vill ju ha lite kvar att sikta mot. Någon att dela livet med ingår även där, men när man minst anar det...

Jag har fått många frågor den senaste tiden om varför jag gör det jag gör, hur det kommer sig att jag startade eget, varför jag jobbar så mycket, varför jag tränar så mycket, och så vidare. Jag brukar svara:

- För att jag vill och för att jag kan!

Är det inte bara så enkelt? Jag kan inte förstå varför människor som inte trivs med sin tillvaro inte gör något åt det. Sluta klaga och förändra det som inte är bra om det finns något i ditt liv du inte tycker om. Det är väldigt jobbigt att bryta upp från något men det blir ju till det bättre, bara man vågar ta steget. Det är endast det det handlar om, att våga.

Om du har en dröm - go for it! Om du kan - bara gör det! För att du kan, just därför! Det här halsbandet på bilden hänger nu runt min hals. Jag beställde det från ett UF-företag i Göteborg på deras regionala mässa och det hade kommit på posten nu när jag kom hem från Alperna. Mitt mantra -> Because I Can.